Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - De första engelska upplysningsfilosoferna - Locke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spel, varpå de bättre klasserna äro så begivna, gagnar
däremot varken kroppen eller själen. Sista ledet i en ung
gentlemans uppfostran är utländska resor, men ofta företagas
de för tidigt, innan han har nog bildning att draga nytta
av färden och innan han fått den behövliga karaktärsstyrkan
och människokännedomen. Behållningen blir därför
obetydlig, och ej sällan blir en dylik resa rent av moraliskt
skadlig.
Detta är huvudinnehållet av Lockes berömda
uppfostringslära. Det mål, han satt sig före: att utbilda en engelsk
gentleman, förefaller kanske väl bornerat. Men för att förstå
dess stora betydelse för kulturen behöva vi blott ställa det
emot det ideal av en kavaljer, som då ännu var det gällande.
Wycherley och Locke voro alldeles samtida; Wycherley var
t. o. m. åtta år yngre och dog elva år senare. En skarpare
kontrast än mellan dessa båda typer, Wycherley och Lockes
gentleman, kan väl knappt tänkas, och med Locke inleddes
dock ett nytt, sedligt tidsskede i Englands kultur.
Libertinismen, som i Frankrike skulle bryta fram med la regence,
hade i England redan under restaurationen uttömt sin kraft,
och Englands och Frankrikes litteratur fick därför under
1700-talet ett väsentligen olika skaplynne. Den engelska
skönlitteraturen under det nya århundradet inledes av sir
Roger de Coverley, som är typen för en engelsk gentleman
enligt Lockes uppfattning. Och vad man än må säga om
denna typ — den engelska gentlemannen är dock ett stort
estetiskt konstverk, som icke blott har betydelse för några
få lyckliga, ty, såsom Locke i sin dedikation framhåller,
denna livsuppfattning har dock kraft att sprida sig till allt
vidare kretsar.
Den äldre tidens pedagogik hade varit mera dressyr än
uppfostran. Locke däremot tog åter upp renässansens idé
om en både till syfte och medel human uppfostran, avpassad
efter individens anlag och begåvning. Målet var ej att
proppa i eleven några kunskaper, utan att utveckla de
själsegenskaper, som funnos hos honom. Och det var till denna
tanke, som Rousseau sedermera anknöt.
Direkt har Locke nog kanske mest inverkat på den
närmaste eftervärlden genom dessa mera populära skrifter, för
vilka jag nu redogjort. Men indirekt har han haft en ännu
större betydelse genom sitt stora filosofiska arbete, An essay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
