Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - De första engelska upplysningsfilosoferna - Locke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
concerning human understanding, som under mer än ett
århundrade bildade utgångspunkten för all filosofisk
spekulation och som sedermera blivit utsatt för en så skoningslös
kritik. Den senare forskningen har dock visat, att både
anhängare och motståndare icke så litet missförstått honom.
Locke var icke den hänsynslöse sensualist, som 1700-talets
filosofer ansågo, och den kritik, som sedan riktades mot
honom, riktades mera mot 1700-talets uppfattning av Lockes
Essay än mot Lockes egen filosofi, som redan innehåller
uppslaget till flera av de nya satser, som hans motståndare
trodde sig hava upptäckt.
Utan tvivel företer Lockes undersökning av den mänskliga
kunskapsförmågan många svaga punkter, men han har dock
den ovanskliga förtjänsten av att så att säga hava satt
filosofien på rätt köl. För så vitt denna vill vara vetenskap,
måste den börja med en analys av själva kunskapsförmågan.
Och med detta problem är Locke den förste, som med allvar
gripit sig an, och gjort detta av ett rent vetenskapligt,
psykologiskt intresse. Min uppgift är — säger han — “den
mänskliga kunskapsförmågans ursprung, visshet och
omfattning.“ Han bygger intet system, såsom 1600-talets store
tänkare, utan ger blott en serie av analyser, under det att
hans föregångare knappt kunnat hinna nog fort fram till
syntesen. Men i detta fall var Locke en landsman och
efterföljare till Bacon, och genom honom anknyter sig
upplysningstidevarvets forskning till renässansens. Hans analys
är visserligen, såsom särskilt Kant visat, i många punkter
ofullständig, företer luckor och motsägelser. Men även Kant
står dock på hans axlar och begagnar samma metod, ehuru
han med denna kommer till andra resultat. Och i ett
avseende har Locke en epokgörande betydelse. Genom honom
blevo de filosofiska spörsmålen diskussionsämnen ej blott för
de lärde, utan för hela den bildade världen. Han skrev ej
på latin, hade inga professorslater, begagnade ingen
barbarisk terminologi, utan skrev en populär, allmänfattlig
engelska, som var avsedd att förstås av en och var. Utan
denna insats hade 1700-talet säkerligen ej fått detta
filosofiska intresse, som nu nästan uttränger alla andra.
Locke började med en kritik av läran om de medfödda
idéerna, och i den form, denna teori hade särskilt hos
Herbert av Cherbury, torde Lockes kritik nog vara berättigad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
