Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - De första engelska upplysningsfilosoferna - Shaftesbury - De engelska fritänkarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttrycket, så lyftes det sköna hos Shaftesbury upp på ett
högre plan. Ett konstverk blir skönt, därför att det är ett
sant och fulltonigt uttryck för själva själen i konstverket,
för det skönas idé. Blott den — säger han — “är en äkta
konstnär, som likt den högsta verkmästaren och likt den
skapande naturen själv åstadkommer ett verk, där allt står
i sammanhang och i riktiga förhållanden, och där de enskilda
delarna naturligt underordna sig det hela.“ Men till den
högsta skönheten kan ett människoverk aldrig nå. Ej under —
skriver Shaftesbury — “om vi komma på villospår, då vi
förfölja skuggan för själva väsendet. Ty om vi tro, vad vårt
förnuft har lärt oss, så är allt skönt och tjusande i naturen
blott en blek avglans av den högsta skönheten.“ Denna
högsta skönhet är ock det högsta goda, och i kärleken till
och hänförelsen för detta har dygden sitt högsta uttryck.
Shaftesburys samtid kunde ej följa med på denna flykt.
Hans theodicé vänder visserligen tillbaka i Popes Essay on
Man, men utan den högstämda idealismen hos Shaftesbury,
hans etik utbildades av flera efterföljare, men i en förgrovad
form såsom en allt mera filiströs lyckofilosofi, och först med
Winckelmann, Diderot och Sturm- und Drang kom
Shaftesbury att göra sin stora insats i århundradets kulturutveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
