Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Pope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibehålla sig dylika satser lättare i läsarens minne, om de äro
versifierade, och för det andra kan jag i så fall uttrycka
dem kortare och bättre. I denna bekännelse har man kanske
mest prägnant fått både Popes och hela upplysningens
uppfattning av poesien; mellan denna och prosan var ingen annan
skillnad än formen. Skriv om en avhandling på rim och i
meter, och det blir poesi.
Milton hade kort förut behandlat samma problem, som
Pope nu ville lösa, om det ondas upphov, och han hade
gjort det i sitt storslagna skapelseepos. Men tiden hade nu
ändrat lynne. Miltons och renässansens mäktiga fantasi stod
ej Pope till buds, och Bolingbrokes samtid trodde ej längre
på bibelns naiva sagor, utan hade en annan,
naturvetenskaplig världsbild. I stället för en biblisk dikt fordrade den
bevis, en filosofisk utredning, och det var en dylik, som
Pope nu, på vers, ville giva sin samtid. Uppgiften var
måhända olöslig, och i varje fall räckte Popes krafter ej till.
Hans resonemang — säger en engelsk filosof — “äro
förvirrade, motsägande och ofta barnsliga“. Därtill kommer en
djupare liggande brist. Från sin barndoms katolska tro hade
Pope väl avlägsnat sig — ehuru han var nog stolt och nog
hederlig att ej övergå till den engelska högkyrkan — men
han hade icke nått fram till någon annan fast religiös
ståndpunkt. Visserligen var han alldeles för litet religiöst
reflekterande för att vara någon egentlig “fritänkare“, och
åtminstone själv trodde han sig vara “av Erasmus’ religion“,
men bakom hans försvar för den religiösa optimismen
skymtar dock, kanske omedvetet för Pope själv, Bolingbrokes
kalla skepsis fram. Allt vad Pope kunde giva var en religion,
som var “nyttig“, men som saknade all innerlighet och all
känsla.
Måhända var det likväl just denna diktens karaktär av
något mitt emellan religiös tro och otro, som gjorde den så
populär under deismens århundrade, och därtill var nog den
rent ypperliga diktionen den mest bidragande orsaken. Essay
on man blev därför — vida mer än Leibniz’ och
Shaftesburys theodicéer — ett evangelium för hela århundradet,
och överallt möta vi reminiscenser från denna så beundrade
dikt, icke minst i den svenska litteraturen, t. ex. i
Kellgrens Våra Villor och i ett av Leopolds mest beundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
