Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Romanen - Marivaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARIANNE 159
kunde taga hand om henne. Därefter börjar själva huvud-
handlingen.
Munken vände sig till en för sin fromhet och sin väl-
görenhet känd man, M. de Climal, och han lovade att hjälpa
henne. Genom hans försorg ackorderades Marianne in hos
en linnesömmerska, Mad. Dutour. Men tyvärr visade sig
M. de Climal vara en hycklare, en liderlig gammal herre,
vilken ville förföra den unga, oskyldiga flickan. Med för-
akt tillbakavisade hon hans skamliga förslag, och i sin för-
tvivlan går hon sedan in i en kyrka, tillhörande ett nunne-
kloster. Där uppmärksammas hon av en fin gammal dam,
Mad. de Miran, som fäster sig både vid hennes skönhet och
vid den övergivenhet, varom hennes drag vittnade. Hon
och abbedissan utspörja henne då om hennes historia, och
Mad. de Miran lovar att bliva hennes beskyddarinna. Från
Mad. Dutour flyttar hon därpå över till klosterpensionen.
Dessförinnan hade Marianne emellertid haft ett annat
äventyr. Vid ett kyrkobesök hade hon uppmärksammat en
ung man, han henne. På återvägen från kyrkan råkade
hon snava på gatan och skada sin fot. Den unge mannen
skyndar till, för henne till sitt strax bredvid belägna hem,
skaffar en läkare och behandlar henne på det mest höviska
och delikata sätt, tydligen i den föreställningen, att Ma-
rianne var dotter i någon ansedd familj. Så befaller han
fram sin vagn för att föra henne till hennes hem. Men
den stackars Marianne blygs för att uppgiva linnekrämer-
skans adress, vägrar därför och tar i stället en vanlig åkar-
droska — dock först sedan den unge mannen gjort en
formlig kärleksförklaring.
Den unge mannen, M. de Valville, är emellertid Mad. de
Mirans son, och ståndsskillnaden synes vara ett oöverstigligt
hinder för deras förening. Den, som först besegras, är den
ädla Mad. de Miran, vilken under hela denna kritiska tid
behandlar Marianne såsom eget barn och ivrigt kämpar för
hjärtats och karaktärens rätt gent emot bördens. Till sist
besegras också släktens motstånd, och hindren synas således
avlägsnade. Men då inträder en ny situation. Valville får
i Mariannes kloster se en ung, högättad engelska, förälskar
sig i henne utan att yppa något för modern eller för Mari-
anne, som då hon får veta Valvilles trolöshet, ädelmodigt
ger honom hans ord tillbaka. Kärlekshistorien förefaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
