Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Romanen - Marivaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARIANNE 161
subtila, och några realistiska scener ur det dagliga livet
förekomma ej i hennes romaner. Marivaux har däremot
till hjältinna valt ett hittebarn, som får plats hos en linne-
krämerska, och i henne, Madame Dutour, ger han oss en
rent dråplig bild ur den parisiska småborgarklassen. Då
Marianne kommer hem efter sin fotskada och vill betala
kusken, griper Madame Dutour in, ty hon vet, huru oskä-
ligt åkare pläga begära, mellan henne och kusken uppstår
ett kraftigt meningsbyte om betalningen, med en ström av
ord håller var och en på sin ståndpunkt, hela kvarteret ström-
mar till, och man får en ytterst drastisk scen ur Pariser-
livet — en scen, som nästan förefaller vara stenograferad.
Denna realism är dock av en annan art än Mad. de La
Fayettes. Den sträcker sig ock till skildringen av perso-
nernas yttre, med vilket romanen förut ej sysselsatt sig,
om man frånser några intetsägande rosenmålningar av hjält-
innans underbara skönhet; ej ens Le Sage, som dock var en
så driven iakttagare, hade intresserat sig för denna sak.
För Marivaux däremot var detta en huvudpunkt, och figu-
rerna i hans romaner verka därför som porträtt — ansiktet,
figuren, kläder, allt tages med och beskrives med minutiös
noggrannhet.
Huvudmotivet är Mariannes kärlekshistoria. Men dettä
motiv förbindes med ett annat, som nu dyker upp inom
litteraturen — ståndsskillnaden i kamp med kärleken. Ty
det är ett misstag att tro, att Richardson och Rousseau först
infört det i diktningen. Det gjorde redan Marivaux —
visserligen, om man så vill, häri föregången av Racine. Bé-
rénice rör sig dock på ett helt annat plan. Mellan hjälten
och hjältinnan existerar knappt någon egentlig ståndsskillnad,
utan snarast en nationalitetsskillnad, och kampen står mellan
världshärskarens plikt och hans kärlek. Snarare har Mari-
vaux då haft en föregångare i des Chasses, en icke alldeles
obetydlig novellförfattare i början av 1700-talet, vilken i
Histoire de Monsieur de Contamine et d’Angélique behandlar
en kärlekshistoria mellan en kammarjungfru och sonen till
en rik “homme de robe“. Även här har hjälten att kämpa
mot släktens motstånd mot ett äktenskap mellan båda. Men
Marivaux behöver väl ej hava känt till denna novell för att
taga upp motivet.
Marivaux’ roman är banbrytande även i andra av-
Schikk. Allmän litteraturhistoria. V. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
