Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Teatrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPERAN 183
dessa små vaudeviller och. operetter, som under senare delen
av århundradet blevo så ytterligt populära, även i Sverige,
Zemire och Azor, Målaren kär i sin modell m. fl. För
att undvika en hotande konkurrens nödgades teatern likväl
att återupptaga den lättare franska komedien på sin repertoar.
Men kort därefter, året därpå, avskedades italienarne, och
truppen kom hädanefter att bestå av idel fransmän och
fransyskor, ehuru den behöll det gamla namnet. 1773
flyttade den från Hotel de Bourgogne till en ny teater vid
Chaussée d’Antin, som efter den sedan fick namnet Boule-
vard des Italiens. Först 1793 ändrades titeln till Théâtre
de l’Opéra Comique national, och efter en sammanslagning
med en ny trupp, till Opéra Comique — den teater, som
ännu fortbestår.
Under den tid, med vilken vi nu sysselsätta oss, var
Théâtre Italien således föga italiensk, utan snarast ett hem-
vist för den franska rokokokomedien, som ju röjer ett visst
samband med den romantik, som, all realism till trots, dock
fanns i det italienska maskspelet och som sedan också skulle
komma fram i en ny form i Gozzis Fiabe.
Under Ludvig XIV:s tid uppstod ännu en ny teater i
Paris, nämligen Operan. Såsom vi minnas hade denna konst-
art skapats i Italien vid sekelskiftet mellan 1500- och 1600-
talen, och ehuru musikbaletter och pastoraler, liknande dem,
som i Italien föregingo den fullt utbildade operan, före-
kommit redan tidigt i Frankrike, dröjde det tämligen länge,
innan Paris fick en stadigvarande teater för dylika före-
ställningar. Den första egentliga operan uppfördes 1645
av ett sällskap, som kardinal Mazarin inkallat från Italien,
men denna föreställning gavs blott för hovet. Ludvig XIV
var emellertid mycket road av musikbaletter, och såsom vi
minnas, är en stor del av Moliéres komedier snarast dylika
baletter med ett i dem inlagt drama. Slutligen inrättade
konungen en s. k. Académie de Musique, som 1671 började
sin verksamhet med en opera Pomone. Kort därefter in-
stallerades denna akademi i Palais Poyal i den för sin tid
praktfulla teater, som kardinal Richelieu låtit inrätta och
varifrån italienarna och Moliéres efterlämnade trupp med
anledning därav måste flytta till rue Guénégaud. Ledare
för musikverksamheten under Ludvig XIV:s tid var den
bekante italienske komponisten Jean Baptiste Lully, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
