Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Komedien - Regnard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGRaRDS BIOGRAFI 191
faderns yrke. I stället blev lian en ung kavaljer, kvick,
glad, förmögen och elegant samt därför utan svårighet upp-
tagen i de bästa kretsar. Utan att vara libertin, hade han
en bekväm moral, han spelade, drack och kurtiserade, men
förföll aldrig till utsvävningar och levde aldrig över sina
tillgångar. Trots all världsklokhet hade han något av en
äventyrares blod, och han ville därför se världen. Då han
blivit myndig och herre över sin förmögenhet, reste han till
Italien, som då snarast var ett land, icke där man studerade
— konst, litteratur eller folkliv — utan där man framför
allt roade sig. Det tyckes Regnard också hava gjort med
besked, och får man tro en halvbiografisk roman, som han
skrev, La Provinciale, hade han där även ett romantiskt
kärleksäventyr. Då han skulle resa hem, blev fartyget olyck-
ligtvis taget av en sjörövare från Alger, och den stackars
Regnard blev nu såld till slav. Men den heroism och den
romantik, som vila över Cervantes’ fångenskap, vila ej över
Regnards. Tvärtom lyckades han ordna det ganska bra för
sig hos de otrogne, intresserade dem för det franska köket
och avancerade till kock. För övrigt blev han ganska snart
fri igen, utan att hans goda humör tagit någon skada, och
missödet avskräckte honom ej från att företaga nya resor
— till Holland, Danmark och Sverige, ända upp till Lapp-
land, en bland de första främlingar, som besökt denna vild-
mark. Någon vetenskaplig observatör var han icke. I Sve-
rige och i Danmark fäste han sig nästan mest vid de vackra
damer, han såg, och i Lappland särskilt vid åtskilliga bruk,
som vittnade om ett för en ung fransman tilltalande, men
väl långt gånget tillmötesgående, som de äkta männen visade
de gäster, som kommo till deras hem.
Efter att ha tagit återvägen genom Polen och Tyskland och
kommit hem till Paris, beslöt Regnard att börja ett mera
ordnat liv, köpte sig ett ämbete, som han ej tyckes hava
skött, ett slott, som han däremot bebodde och där inskriften
över porten var densamma som i Rabelais’ berömda kloster:
Ici l’on fait ce que l’on veut. Men tyvärr fick Regnard ej
länge njuta av denna angenäma tillvaro. Efter vad det be-
rättas tog han in en medicin, som en veterinär ordinerat
för en av hans hästar, och den var för stark även för hans
konstitution. Och så dog han på försöket (1710).
Efter sin återkomst till Paris, då han var en trettio år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
