Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Komedien - Marivaux - Destouches
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARIVAUX’ SAGOSPEL 2 1 1
stranda den vackra féens alla försök att slå eld i hans
hjärta. Men så träffar Arlequin herdinnan Silvia, i ett nu
förälskar han sig i henne, och med kärleken vaknar hans
själ till liv, han blir intelligent, t. o. m. förslagen, korsar
féens alla planer, bemäktigar sig hennes trollring, får makt
över andarna och förenas med Silvia. — Allt detta före-
faller ju snarare som ett stycke från Shaksperes tid än
från Voltaires. Men även här bär romantiken rokokons
dräkt.
Ett annat lustspel av denna art är L’île des Esclaves.
På slavön hava alla de forna slavarna blivit herrar och de
forna herrarna slavar. Till denna ö komma nu Arlequin
och hans herre, deras roller kastas om och Arlequin blir
grand seigneur. Men det hela är blott ett ystert skämt,
icke något demokratiskt härskri i Rousseaus anda, och
stycket slutar med en återgång till det gamla.
Dessa Marivaux’ fantastiska stycken voro mycket popu-
lära i hela Europa, även i Sverige, där man kanske ej fullt
förstod det graciösa skämtet, men där åtminstone det
fantastiska féeriet slog an. Även av hans efterföljare i
denna stil, Saint-Foix, spelade man ganska många stycken.
De äro icke betydande, men dessa små lustspel äro dock
ett uttryck för den underströmning av romantik, som går
igenom det vid första blicken så utpräglat rationalistiska
1700-talet.
DESTOUCHES
Från Marivaux vända vi oss till en annan författare,
som icke hade hans fina psykologi, icke hans älskvärdhet,
ej heller Regnards kvickhet och goda lynne eller de kraf-
tiga färgerna i Le Sages samhällssatir, en författare, som
estetiskt sett visserligen är ganska jämnstruken, men som i
alla fall har en viss litteraturhistorisk betydelse, ty det är
han, som inleder den segrande strömningen inom det franska
lustspelet, skaparen av den Comédie attendrissante, som på
några få år utvecklade sig till allt större och större tår-
mildhet.
Philippe Néricault Destouches hade en ganska egendomlig
levnadsbana. Han var född 1680, fick en tämligen vårdad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
