Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Voltaire och Montesquieu - Patriarken på Ferney
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VOLTAIRES FINANSER 267
klokast att på avstånd iakttaga, huru den började kultur-
kampen utvecklade sig.
Till Strassburg, den första franska staden, kom han i
augusti 1753, och efter någon betänketid bestämde han sig
för att välja det franska Schweiz till uppehållsort. Han
kom därigenom utom den franska rättvisans räckhåll, men
befann sig fortfarande inom franskt kulturområde. I när-
heten av Genève inköpte han nu två mindre egendomar,
den ena för sommaren, den andra för vintern. Men 1758
lade han sig till med ett större gods, Ferney, som låg i
Frankrike, men alldeles invid gränsen. Han hade således
skaffat sig så många råtthål, han behövde, i vilka han vid
fara kunde krypa in. Råkade han illa ut i Frankrike,
kunde han i en handvändning vara över på sin egendom
i Schweiz ; fruktade han något obehag av de stränga kal-
vinisterna i Genève, var han på Ferney oberoende av dem.
Voltaire var nämligen vid denna tid en rik man. Minsta
delen av sin förmögenhet hade han vunnit på sina skrifter,
ty ännu så länge lönade sig ett författarskap ganska klent.
Endast den i England tryckta upplagan av Henriaden med-
förde någon större ekonomisk vinst, som uppgives hava varit
grundstommen till Voltaires förmögenhet. Men Voltaire var
även finansiellt ett geni, och en antydan härom hava vi
däri, att han var en bland de få fransmän, som ej lät lura
sig av Law. Den gamle Arouet dog den 1 januari 1722,
och efter honom fick Voltaire en förmögenhet, som enligt
hans egen uppgift gav honom en årsränta av 4,250 livres
— en då ganska betydande summa. Och därtill kommo
pensioner. Redan 1718 hade regenten givit honom en på
1,200 frs, 1722 fick han av konungen ytterligare en på
2,000, 1725 av drottningen en på 1,500, och dylika följde
sedan flera. Men sin huvudsakliga förmögenhet hade han
vunnit på rena börsspekulationer. Redan 1729 gjorde han
en dylik, som enligt en dock säkerligen mycket överdriven
uppgift skulle hava inbringat en halv miljon. Sedan var
han med om en mängd dylika och hade tur med sig, hans
liv på de ofika slotten ända till 1753 hade kostat honom
jämförelsevis litet, och 1758 kunde han därför tillåta sig
lyxen att börja leva som grand seigneur.
På Ferney inrättade han — man kan väl säga — ett
verkligt hov, som inom det europeiska kulturlivet kom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
