Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Voltaire och Montesquieu - Montesquieu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LETTRES PERSANES 301
Han ar en gammal avgud, inför vilken man tänder rökoffer
av idel vana. Fordom var han fruktansvärd till och med
för furstarna, enär han avsatte dem med samma lätthet,
som vår höge sultan avsätter konungarna av Irimetta och
Georgien. Men nu fruktar man honom ej längre. Han
påstår sig vara efterföljare till en av de förste kristne vid
namn Sankt Peter, och det är tydligen ett rikt arv han
därigenom förvärvat, ty han är i besittning av omätliga
skatter och härskar över ett stort land. Biskoparna äro
honom underdåniga, och deras egentliga uppgift är att fri-
taga människorna från att uppfylla lagens bud. Vill man
t. ex. icke hålla Rhamazan i helgd eller underkasta sig
formaliteterna för giftermåls ingående, önskar man bryta
sitt löfte eller gifta sig i strid med lagens bestämmelser,
ja, till och med om man vill befrias från en avgiven ed,
hänvänder man sig blott till biskoparna eller påven, vilka
då omedelbart fritaga en därifrån.“ Att detta kunnat skrivas
redan 1721, är ju historiskt viktigt, men näppeligen går
satiren här mera på djupet, än att icke en tämligen jämn-
struken protestantisk präst skulle hava kunnat åstadkomma
den. De mest betydande partierna äro också de, där Mon-
tesquieu icke söker skämta, utan är allvarlig och kommer
in på historiska reflexioner, ty i dessa möta vi redan flera
av uppslagen till idéerna i Esprit des lois. I själva ver-
ket ändras också tonen i breven, i det att dessa allvarliga
reflexioner mot slutet utgöra huvudinnehållet, och först då
den historiska tänkaren träder i stället för konstnären, kom-
mer Montesquieus begåvning till full rätt.
Idéen till Esprit des lois fick han väl först i England
1729, ehuru Lettres Persanes visa, att själva huvudtankarna
länge grott hos honom, och redan den långvariga resa, som
han 1728 anträdde, företogs av ett behov att studera olika
folks konstitutioner, lagar och lynnen. Det 1734 utgivna
arbetet Considérations etc. kan med en viss rätt anses så-
som ett lösbrutet kapitel ur eller rättare såsom ett förarbete
till det större arbetet. Utan tvivel måste det betecknas så-
som epokgörande. Montesquieu skriver här icke någon
krönika, utan uppställer ett rent historiskt problem, som
han sedan söker lösa med anlitande av en metod, som ut-
bildats inom naturvetenskapen. Han frågar: vilka voro
orsakerna till det romerska världsväldets uppkomst och vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
