Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Voltaire och Montesquieu - Montesquieu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 4 ESPRIT DES LOIS
han funnit i de skrifter, han studerat. Men trots alla de
invändningar, som man kan rikta mot detta arbete, är det
likväl ett bland de mera betydelsefulla, som skrivits, och
få hava givit så många väckande uppslag som detta. Det
har i varje fall tvingat andra att tänka.
Den allmänna meningen på Montesquieus tid var ännu,
att ett folks lagar skrivits av någon enskild vis lagstiftare
— Moses, Solon, Lykurgos o. s. v. och samma föreställning
återfinnes, troligen fullt självständigt, i den äldsta nordiska
litteraturen, som också talar om en dylik vis lagstiftare,
Viger Spa. Montesquieu bryter mot detta föreställningssätt.
Människorna, säger han, kunna hava lagar, som de själva
gjort, men också sådana, som de icke gjort. De hava haft
en känsla för orätt, lydnadsplikt o. s. v. innan några posi-
tiva lagar härom nedskrivits, och dessa oskrivna lagar hava
likväl för dem varit bindande. Det är ur detta rättsmed-
medvetande, som den positiva lagen växer fram. Intelli-
gensens värld har sina lagar lika väl som den fysiska värl-
den. Men de äro icke lika oföränderliga, ty människorna,
som äro utsatta för villfarelser, äro väl som naturvarelser
underkastade de oföränderliga fysiska lagarna, men såsom
intelligenta väsen behöva de icke följa vare sig de primitiva
lagarna eller dem, de själva skrivit. Detta primitiva rätts-
medvetande, “lagens ande“, varur såväl statsformen som den
civila lagen vuxit fram, är emellertid olika hos olika folk,
beroende på olika fysiska förhållanden. Ett varmt klimat
har en annan inverkan än ett kallt, och denna tanke ut-
vecklar Montesquieu ur rent medicinsk synpunkt. Folken i
de kalla klimaten få mera viljekraft än de, som leva i ett
tropiskt. De ha mera självförtroende, bli modigare, mera
stridslystna, men å den andra sidan äro sensationerna mindre
livliga. Jag har sett operor både i Italien och England.
Operorna voro desamma, även aktörerna, men i Italien fram-
kallade de hänförelse, i England mottogos de med lugn.
På samma sätt förhåller det sig med smärtan — man måste
flå en ryss för att han skall känna något lidande. På
grund av denna konstitution har det sexuella livet en oer-
hörd betydelse för söderns folk; allt refererar sig på detta,
under det att det i norden knappt märkes — “dans les
climats plus chauds on aime l’amour pour lui-même, il est la
cause unique du bonheur, il est la ,vie“. Klimatet har också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
