Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Voltaire och Montesquieu - Montesquieu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATLÄRAN 305
en annan effekt. Transpirationen är starkare i ett sydligt
klimat. Men det vatten, som ingår i blodet, ersättes där
med en dryck av vatten. I norden, där transpirationen är obe-
tydlig, behöver man däremot intet vatten, utan kan använda
spritdrycker. Reser man från ekvatorn till polen, ser man
ock, huru fylleriet ökas med varje latitudsgrad. I följd av
klimatet hava de sydländska folken, särskilt indierna, en rörlig
inbillningskraft, som kan driva dem både till grymhet och
självuppoffring, en sensibilitet, som gör, att de än fly alla
faror, än trotsa dem. Likaså äro de i följd av det varma
klimatet lata; de äro således konservativa i sina lagar och
sina seder, kläda sig t. o. m. som för tusen år sedan. Det
högsta för dem är vilan, och de tillägga ock det högsta väsendet
epitetet “den orörlige“. Av samma skäl är den salighet, på
vilken de tro, förintelse eller en beständig overksamhet.
Men också jordens beskaffenhet är av vikt för folkets
åskådningssätt. Folk med en god åkerjord intressera sig
mindre för den politiska friheten; de äro allt för upptagna
av sina enskilda angelägenheter, och i bördiga distrikt finner
man därför ofta en enda självhärskare, under det att mindre
bördiga nejder hava en republikansk statsform. Dessa bör-
digare land bestå av öppna fält, som man har svårt att för-
svara mot den starke. Man underkastar sig därför en här-
skare, och så småningom utplånas frihetsbehovet. I ett berg-
land däremot kan man försvara det lilla man äger, och där-
för älskar man där mera sin frihet. Jordens torftighet gör
vidare människorna arbetsamma, härdiga, modiga och krigiska.
De lagar, som ett folk äger, stå naturligtvis i närmaste
samband med deras existensvillkor. Ett folk, som är hän-
visat till handel och sjöfart, behöver en mera detaljerad lag
än ett åkerbrukande folk. Men dessa jordbrukare åter måste
hava en vidlyftigare lag än ett blott boskapsskötande folk
och ännu mycket vidlyftigare än en jägarstam.
Det kan vara överflödigt att längre fortsätta referatet av
Montesquieus framställning; det anförda ger nog en före-
ställning om karaktären av hans berömda klimatlära, som,
i förbigående sagt, måste letas hop på spridda ställen i boken.
Det är sant, att denna teori ej var alldeles ny. Den före-
kommer redan hos Aristoteles och sedan hos flera andra för-
fattare, även hos Voltaire, men ingen hade förut så konse-
kvent och så i detalj utvecklat den som Montesquieu, och
Schuck. Allmän litteraturhistoria. V. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
