Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Sterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRISTRAM SHANDY 363
reseintryck, och de båda sista volymerna handla om Tristrams
onkel. Att romanen någonsin skulle hava avslutats, även om
Sterne nått Metusalems ålder, är därför ytterst osannolikt.
Berättare är Sterne således icke. Bör min del kan jag
ej heller finna, att han är psykolog. De tre figurer, som
skulle berättiga honom till denna titel, Tristrams far, hans
farbror Toby och dennes factotum korpral Trim, äro original,
som visserligen ej sakna en viss komik, men mera äro karika-
tyrer än människor, — de båda sista dåliga varianter på
Don Quijote och Sancho Panza — och jag är övertygad
om, att Addison i ett enda nummer av Spectator skulle
hava kunnat skildra dem vida mera levande och åskådligt.
Hos Sterne avbrytes karaktärsskildringen oavbrutet av reflexio-
ner om allt möjligt, och dessa reflexioner förefalla mig
orediga och utan all träffsäkerhet. De skola vara humo-
ristiska, och möjligen äro de det, ehuru de i mina ögon
blott äro tillgjorda, forcerade och koketta. Det mönster,
han hade, var Rabelais, men en jämförelse mellan båda
visar just skillnaden mellan Rabelais’ blodfulla, kraftiga
och groteska humor och den effeminerade Sternes pjoller.
Högre står enligt min mening hans Sentimental Journey,
ty för den här föreliggande, blygsammare uppgiften räckte
Sternes krafter till, och hans bra litet naturliga och väl
mycket spelade originalitet stöter oss här mindre. I Senti-
mental Journey har själva reserouten framtvingat en viss
plan, under det att romanen är ett planlöst, delvis avsiktligt
sammelsurium. I följd av sin svaga hälsa måste Sterne
1765 för andra gången anträda en resa till södern. Från
London till Lyon for han ungefär samma väg, som han
tre år förut rest, men sedan fortsatte han till Turin, Milano,
Bologna, Florens, Rom och Neapel — överallt intresserad
av att få göra fina bekantskaper och mottaga komplimenter
för Tristram Shandy. I juni följande år var han tillbaka
i England igen. Det är denna resa, han beskriver eller
rättare sagt: blott dess början, ty med sin vanliga snigel-
takt kom han i sin skildring endast ett stycke från Paris,
och när han hunnit så långt i sina reseminnen, ryckte
döden pennan ur hans hand. Men ofullbordad, såsom den
är, innehåller Sentimental Journey flera fina miniatyrmålningar,
och hans reflexioner anknyta sig här osökt till de växlande,
i och för sig ganska alldagliga händelserna under resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
