- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
367

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Goldsmith

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOLDSMITHS BIOGRAFI 367
far var liksom the vicar of Wakefield en fattig lantpräst,
som lika mycket var bonde. I dennes enkla stuga föddes
Oliver 1728 såsom den yngste av fem barn. Redan som
pojke var han ful och blev det ännu mer såsom äldre, då
han vanställdes av koppärr. Någon flitig skolgosse och
student var han icke, höll på att bli relegerad från Dublins
universitet, men lyckades verkligen att vid tjugoett år bliva
bachelor of arts. Han skulle nu välja levnadsbana, men
det var icke lätt, ty egentligen var han bara road av att
spela flöjt. Först sökte han att bli präst, men blev ej
antagen, så vigilerade han hop pengar för att emigrera till
Amerika, gjorde ända på pengarna, men reste icke, gjorde
en ny vigilans för att börja studera juridik, men blev av
en bedragare narrad på sin kassa, slog sig sedan på medicin
och studerade först i Edinburg och sedan i Leyden, men
tog aldrig någon examen och började så ett liv, som mera
tilltalade hans smak. Med sin flöjt i fickan företog han
såsom vagabond en vandring genom Flandern, Frankrike,
Tyskland, Schweiz och Italien, livnärande sig med sitt flöjt-
spel, en Odyssé, som han sedan skildrat i sin roman, där
den gamle pastorns äldste son G-eorge Primrose av omstän-
digheterna nödgas göra alldeles samma färd. Vid återkomsten
blev han korrekturläsare på ett tryckeri och kom därigenom
så småningom in i litteraturen, först såsom översättare och
bearbetare, sedan såsom självständig författare. Någon
litterär ärelystnad hade han icke, utan erkände mycket
öppenhjärtigt, att han skrev för pengar. Men han hade
lätt att skriva och skrev om allt möjligt utan att vidare
bekymra sig om några tråkiga förstudier. Samuel Johnson
yttrade också om en naturhistoria, som Oliver Goldsmith
skulle författa: “Det är tvivelaktigt, om han kan skilja
en ko ifrån en häst, men det är ganska säkert, att han
icke dess mindre kommer att skriva en god bok“. Tack
vare dessa skrifter fick G-oldsmith tämligen goda inkomster.
Men dessa räckte på intet sätt till, ty hans ekonomiska
princip var alltid att ge ut dubbelt så mycket som han
fick in, och han var därför i ett ständigt penningtrassel.
Men denne originelle vagabond blev icke gammal, ty redan
vid fyrtiosex års ålder avled han 1774.
Hans rent litterära kvarlåtenskap var ej stor — några
poem, av vilka The Traveller och The deserted village äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free