Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska vetenskapen - Hume
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 HUMES FILOSOFI
vi icke, och ur impressionerna måste således allt verkligt
vetande härledas. Det är sensualismens utgångspunkt, och
denna fasthåller Hume med en orubblig konsekvens, som
sedermera banade vägen för Kants kritik. Impressionerna
kunna mer eller mindre troget bevaras av minnet, och
dessa minnesbilder omdanas sedan av fantasien. Båda dessa
föreställningar, minnets och fantasiens, kallar han idéer.
Men idéerna ge oss intet nytt vetande utöver det, som fun-
nits redan i impressionerna, och vi kunna således ej hava
någon idé, som ej återgår till en eller flera impressioner.
Jag kan hava en idé om t. ex. ett berg av rent guld. Nå-
got dylikt finnes väl ej, men idéen återgår dock till två
fakta: min impression av ett berg och min impression av
guld, vilka impressioner sedan av fantasien kombinerats.
Idéen är blott en kopia av impressionerna, men en kopia
kan vara mer eller mindre trogen, rent av falsk, och faran
för misstag är således ej utesluten. Det gäller då att under-
söka våra idéers visshet.
En grupp för sig bilda de matematiska satserna. Här
finnes ingen felkälla, ty varken minnet eller fantasien har
omdanat dem, och här tar jag i själva verket blott genom
analys ut, vad som ligger i den ursprungliga föreställningen.
Denna beundran för matematiken såsom den enda veten-
skapen var ett arv från Cartesianismen, men dess betydelse
blir hos Hume betydligt inskränkt, ty genom dessa mate-
matiska tankeoperationer kommer jag å den andra sidan ej
längre än till en klarare uppfattning av min egen föreställ-
ning; utanför denna kommer jag ej. Den matematiska
vissheten är således blott subjektiv, ej objektiv, och den
sträcker sig ej, såsom hos Descartes, till geometrien. Ingen
har sett en geometrisk rak linje, en cirkel o. s. v., och dessa
geometriska begrepp finnas således ej heller till såsom min-
nets kopior av några sensationer. Enligt Hume är därför
ej ens geometrien en vetenskap.
Den största gruppen av våra föreställningar avse emeller-
tid fakta. De fakta, som vi genom impressionerna uppfatta,
samt framför allt minnena av dessa fakta, ombildas av oss
enligt vissa för människonaturen egendomliga associations-
lagar. Fantasien bearbetar och sammanställer dessa intryck
på grund av deras likhet, deras kontrast, deras samhörig-
het i rum och tid samt deras kausala sammanhang. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
