- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
401

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska förromantiken - Thomson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

THE SEASONS 401
finner man endast några svaga och enstaka ansatser i denna
riktning — särskilt då han i förbigående kommer att tala
om de västra öarna vid Skottlands kust. Det landskap,
han skildrar, är i stället företrädesvis den bördiga, lummiga
engelska naturen — hans förebild, Vergilius’ Geórgica, spe-
lar ju ock inom en dylik nejd, Mantuatrakten. Thomson
var icke romantiker, utan realist, men såsom man an-
märkt spira romantik och realism ofta upp från samma
rot; de gjorde det på Victor Hugos tid, och de gjorde
det även nu. I bägge fallen sammanhängde denna realism
med en mer eller mindre medveten opposition mot den
franska klassicitetens idealism. Hos Thomson röjer sig denna
strävan mot nya ideal redan i versformen. Han överger
i sina årstidsdikter Popes rimmade “heroic couplet“ och
återgår till Miltons blankvers, . och i The Castle of In-
dolence väljer han den spenserska stanzen — således i bägge
fallen ett romantiskt versmått från den engelska renässansen.
Pope hade ju visserligen skrivit både sina Pastorals och sin
Windsor Forest. Och ehuru dessa nog kunnat giva Thom-
son uppslaget till The Seasons, är denna diktcykel mycket
olik Popes båda poem. Dessa hade varit falskt idealise-
rande barockdikter, i vilka han med användande av en
antik, mytologisk apparat hade målat ett antikt landskap.
Denna antika mytologi förekommer nästan alls icke hos
Thomson, hans landskap är icke antikt som Popes, utan
engelskt, han rör sig ej med Popes allmänna schabloner,
utan rent av hopar realistiska detaljer; olika engelska växter
och djur uppräknas nästan till övermått. Han har sinne
för olika belysning, för dagrarnas och skuggornas spel, för
dimmorna lika väl som för solljuset. Pope hade tagit sin
natur ur böcker. Thomson hade verkligen uppfattat den
själv, och uppfattat den både med syn, hörsel och lukt-
organer. Särskilt ligger hans styrka i hans mycket rikt
utvecklade färgsinne, och vissa partier i The Seasons äro
ur den synpunkten verkliga praktstycken. Syftet för Thom-
son var att i ord giva en målning, motsvarande den tidens
landskapstavlor. Som bekant riktade sedermera Lessing i
Laokoon en mycket skarp kritik mot denna av Thomson in-
ledda deskriptiva diktning och framhöll, att väl måleriet
kan skildra föremål bredvid varandra i rummet, men ej
diktkonsten, som skall skildra dem efter varandra i tiden.
Schilck. Allmän litteraturhistoria. V. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free