Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska förromantiken - Gray - Macpherson. Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MACPHERSONS BIOGRAFI 425
Hofudlausn, Hákonarmál och Harald Hårdrådes kärlekskväde.
Grays båda nyss omtalade imitationer skrevos visserligen
tidigare (1761), men offentliggjordes senare (1768).
Den nordiska renässansen hade således börjat först i Eng-
land. Men där kom den icke att vidare fortsättas, delvis
väl därför att dess början sammanföll med upptäckten av
Ossians sagovärld, vilken såsom mera nationellt brittisk till-
drog sig en större uppmärksamhet och dessutom genom sin
sentimentalitet bättre svarade mot tidslynnet. Den nordiska
renässansen fick därför betydelse, först sedan rörelsen fort-
plantat sig till Tyskland och norden. Men den fick där en
egendomlig form, som bör uppmärksammas. Redan från
början sammanblandade man nämligen keltiskt och nordiskt.
Misstaget var gammalt och härledde sig redan från 1600-
talets lärde, som ansågo skandinaverna utgöra en under-
avdelning inom den keltiska folkstammen. Men den, som
tog upp detta och så att säga fastslog förblandningen, var
Mallet. Gray gjorde sig visserligen ej skyldig till samma
fel. Men dess djupare arbetade sig de tyska skalderna in
i denna tankegång, och Ossian och Eddan fingo därför i
Tyskland ersätta bristen på en bevarad nationell forndikt.
OSSIAN
I viss mån kan Gray sägas hava givit uppslaget till Ossian,
ty det var han, som i The Bard först gjorde den gaeliska
skaldetypen populär, och det kan knappt heller nekas, att
romantiken i hans kyrkogårdselegi spelat in i Ossiandikterna.
Dessa utgåvos av James Macpherson och framkallade, som
bekant, en av de häftigaste litterära tvister, som litteratur-
historien känner. Att denna knappt torde kunna definitivt
lösas, beror till en stor del på Macphersons i varje fall
högst besynnerliga uppträdande.
James Macpherson föddes 1738 i ett tämligen fattigt
skotskt hem, studerade först vid universiteten i Aberdeen
och Edinburg och blev 1759 informator hos en mr Graham.
Han hade året förut utgivit ett poem, The Highlander, som
anses vara ganska svagt, men var, som härav framgår, lik-
väl litterärt intresserad och hade bl. a. upptecknat några
gaeliska folkdikter, som han hört. Så sammanträffade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
