- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
430

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska förromantiken - Macpherson. Ossian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430 ÄKTHETSFRÅ.GAN
benta högländare och skröto med att äga ett nationellt home-
riskt epos! Hans bevisföring var dock långt ifrån över-
tygande, ehuru den slog an i England dels på grund av
hans auktoritet, dels i följd av den impopularité!, i vilken
högländarne råkat genom sitt deltagande i pretendentens
revolutionsförsök 1745. Enligt Johnson voro gaelerna bar-
barer, som ej kunde hava någon poesi. Dylika långa poem
kunde för övrigt ej bevaras i minnet, och vad gaeliska ma-
nuskript beträffar, så funnos några dylika helt enkelt icke.
För att ytterligare vederlägga Macpherson företog Johnson
själv en resa till de skotska högländerna, men att han där
ej lyckades träffa några forndikter, är tämligen förklarligt,
ty för att samla folkminnen fordras som bekant särskild
vana och särskilda anlag, och Johnson kunde icke ens ett
enda ord gaeliska.
Att barbarer som forntidens irer och skottar verkligen
haft en mycket rik diktning, veta vi, och jag har i en före-
gående del redogjort för den iriska fornlitteraturen. Att
inga gaeliska manuskript av högre ålder än hundra år fun-
nos i Skottland, var likaledes ett misstag. I ett bibliotek
i Edinburg finnas över sextio, som äro tre- till femhundra
år gamla, t. o. m. ännu äldre. Ett av dem, från 1238,
innehåller en dikt, Darthula, som också förekommer i en
visserligen avvikande version på engelska hos Macpherson
(utan att han lämnat något gaeliskt manuskript). I en an-
nan handskrift, Dean of Lismore’s Book, som skrevs mellan
1512 och 1529 och har ett växlande innehåll, finnas nio
gaeliska dikter, som tillskrivas Ossian, och en av dem över-
ensstämmer till innehållet med första sången i Temora.
Flere andra manuskript innehålla också dikter, som upp-
givas vara av Ossian. Johnsons påstående saknade således
all grund, och Macphersons manuskriptförvärv, intygat av
så många vittnen, låter sig ej förneka. Att det fanns en
Ossiandiktning, som åtminstone till huvudinnehållet överens-
stämt med Macphersons, torde således vara obestridligt. Men
en annan sak är, huru han begagnat detta material.
De, som i senare tid försvarat dikternas äkthet, hava
hänvisat på Kalevala för att styrka, att dylika långa eper
mycket väl kunnat under århundraden bevaras i folkets
minne. Denna jämförelse visar emellertid alls ej vad de
trodde, utan kastar tvärtom ett helt annat ljus över Ossian

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free