Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska förromantiken - Medeltidens pånyttfödelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 CHATTERTON
delen utkom 1774, den fjärde och sista 1790. Arbetet
är icke blott lärt utan även rikt på synpunkter, vilka
visserligen ej längre hålla stånd, men som i alla fall givit
uppslag till en fruktbärande vetenskaplig diskussion. Så
ville han härleda det romantiska i medeltidens diktning
från araberna i Spanien, under det att Percy ansåg detta
bero på skandinavernas insats. Ingendera hade rätt, men
båda ha förtjänsten av att hava satt “problem under debatt“.
Hur lockande medeltiden nu blivit, framgår av en egen-
domlig levnadssaga, en saga om ett underbarn, som må-
hända ej var någon överlägsen begåvning, vilken under
lyckligare omständigheter kunnat bliva en stor skald, men
som i varje fall ägde en enastående originalitet och bråd-
mogenhet. Thomas Chatterton var född i Bristol 1752,
en åldrig medeltidsstad med massor av gamla kyrkor. Vid
den förnämsta av dessa, St. Mary Redcliffe, en gotisk dom
från 1300-talet, växte Thomas Chatterton upp. I mer än
hundrafemtio år hade hans förfäder, son efter far, varit
kyrkvaktare där, och Chatterton hade blivit något av en
Quasimodo. Han var ett tyst, grubblande barn, som endast
levde i sin drömvärld, ansågs i skolan ej vidare begåvad,
slutade där redan vid tretton års ålder för att bli skrivare
åt en advokat, ty han var ytterligt fattig. Några egentliga
kunskaper hade han icke, utan hade inskränkt sin läsning
till Chaucer, Spenser, Shakspere och några andra gamla
skalder, vilkas diktning han satte i samband med St. Mary
Redcliffe. Så småningom växte det fram för honom en bild
av medeltidens Bristol med riddare, ministreler, munkar och
dylika romantiska gestalter, dels sådana vilkas namn den
vid kyrkan fortlevande traditionen bevarat, dels sådana, han
själv skapat. Percys Reliques, måhända ock The Castle of
Otranto, gav honom så en väckelse att foga dessa fantasi-
gestalter tillsammans till dikter. Troligen avsåg han från
början knappt någon direkt förfalskning. The Castle of
Otranto föregavs ju i den första upplagan vara översatt
från en gammal medeltidsberättelse, som tryckts 1529, och
Chatterton var säkerligen vid denna tid ■— han var då blott
femton år — alldeles för litterärt och filologiskt obildad
för att förstå skillnaden mellan dikt och förfalskning. Nu
fanns det verkligen i kyrkan några gamla kistor innehållande
brev och handlingar på pergament, som ingen brytt sig om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
