Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska förromantiken - Medeltidens pånyttfödelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHATTERTON 441
och som därför delvis förskingrats. Några hade förirrat sig
till Chattertons hem, och de tyckas särskilt hava eggat den
drömmande gossens fantasi. Så började hans första för-
falskningar. 1767 överlämnade han till Mr. Henry Burgum,
en tenngjutare i Bristol, dels ett vapenbrev och dels två
stamträd för ätten “de Bergham“, som således visade sig
vara av gammal adel, samt dessutom tre medeltida poem, av
vilka ett var författat av en av den hederlige tenngjutarens
förfäder, “John de Burgham“. Det märkligaste av dessa
poem är The Tournament, som skall förhärliga en av Bristol-
kyrkans välgörare och skildrar en medeltida tornej. Vi
behöva blott höra anslaget för att finna, huru livligt femton-
åringen — vida bättre än Horace Walpole — satt sig in i
den medeltida riddarvärlden:
The tournament begins ; the hammers sound,
The coursers run about the measured field:
The shimmering armour throws its sheen around;
Quaint fancies are depicted on each shield.
Då tenngjutaren utan misstanke mottog dessa papper, fick
Chatterton så att säga blod på tanden, förfalskade åtskilliga
andra dokument och började också att skriva större medel-
tida poem och skildringar. Den första av dessa, som trycktes,
infördes på hösten 1768 i Barley’s Bristol Journal. Då
invigdes nämligen en ny bro över Avon, och med anledning
därav publicerade Chatterton en enligt uppgift av prästen
Thomas Rowley författad skildring av den gamla bron på
Henrik ILs tid. Hans författarskap blev nu allt livligare,
han skrev dikter, medeltidsspel o. s. v., satte sig i förbin-
delse med förläggare i London och även med medeltids-
entusiasten Horace Walpole, vars föreställningar om medel-
tiden voro så pass dimmiga, att han till en början lät narra
sig; först sedan han konfererat med sin vän, den mera
kritiska Gray, insåg han förfalskningen. Såsom författare
uppgav Chatterton den medeltida prästen Rowley, och hur
entusiastisk han var för den medeltida poesien, framgår bäst
av hans brev till förläggaren Dodsley. En av sina dikter,
Ehnoure and Juga, fick Chatterton verkligen in i en tidskrift
och flyttade i april 1770 över till London för att där bliva
litteratör. Men betalningen blev klen, Chatterton fick bok-
stavligen svälta, och i förtvivlan tog han i augusti samma
år in gift och dog. Han var då ännu ej aderton år gammal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
