Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Encyklopedien och encyklopedisterna - Diderot - Encyklopedisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA METTRIE 507
qui coulait aux environs C’est ici qu’on voit la nature.
Voici le séjour sacré de l’enthousiasme. Un homme a-t-il reçu
du génie? Il quitte la ville et ses habitants. Il aime, selon
l’attrait de son coeur, à mêler ses pleurs au cristal d’une
fontaine, à porter des fleurs sur un tombeau, à fouler d’un
pied léger l’herbe tendre de la prairie, à traverser, à pas
lents, des campagnes fertiles, à contempler les travaux des
hommes, à fuir au fond des forêts Notre poëte habite
sur les bords d’un lac. Il promène sa vue sur les eaux et son
génie s’étend. C’est là qu’il est saisi de cet esprit, tantôt
tranquille et tantôt violent, qui soulève son ame ou qui
l’appaise à son gré. O Nature, tout ce qui est bien est ren-
fermé dans ton sein! Tu es la source féconde de toutes les
vérités.“
Lyrismen är romantikens egentliga grundton, och av
denna fanns också något i upplysningsfilosofen och natu-
ralisten Diderots väsen.
ENCYKLOPEDISTERNA
Om de övriga encyklopedisterna kan jag fatta mig kort,
då de mera tillhöra filosofiens än litteraturens historia. Så
till vida bildade de en sluten, enhetlig grupp, att de alla,
mer eller mindre öppet, bekämpade statskyrkan. Men inom
detta program rymdes starka motsatser. Längst till vänster
stodo de båda materialisterna Holbach och Helvétius, men
de voro icke de första, och den franska materialismens egent-
lige fader är Fredrik den stores livläkare, Julien Offrai de
La Mettrie, vilken avled 1751, således semtidigt med Ency-
klopediens början. Hans förnämsta arbete, L’homme machine,
hade utkommit kort förut (1748).
La Mettrie var läkare, och hans materialism stödde sig
mindre på den föregående filosofien, ehuru han här tagit
intryck av Hobbes, än på den under’ hans ungdom upp-
blomstrande medicinska och biologiska forskningen. Men
med en viss galghumor förklarade han sig vara en cartesian,
som blott vill utsträcka Descartes’ teori om djuren såsom
maskiner även till människan. Ty någon artskillnad mellan
djur och människor kan han ej finna. Själslivet är även
hos människan blott en av kroppens funktioner, och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
