Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Rousseaus första Discours
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 DEN EÖESTA DISCOURSENS INNEHÅLL
och allt ursäktas av ett gott satt. Man förolämpar visser-
ligen ej längre Gud med några grova eder, men är man
kvick, kan man opåtalt håna honom. Vad är orsaken
till denna moraliska depravation? Jo, våra själar ha depra-
verats i samma mån, som kulturen gått framåt. Och detta
är icke något nytt, ty så har det alltid varit. Egypten
gick under, då det blev filosofiens moder, Grekland kunde
ej räddas av Demosthenes’ vältalighet, och Rom, som var
ett dygdens tempel, så länge det var ett herdesamhälle,
begynte att förfalla redan med Ennius och Terentius. Vända
vi oss däremot till de folk, som hållit sig fria från kulturens
smitta, perser, skyter, germaner, så voro de obetvingliga.
Och — tillägger schweizaren med nationalstolthet — detta
har visat sig ännu i våra dagar hos denna bondnation, som
är så ryktbar såväl för sitt mod, som motgången ej kunnat
nedslå, som för sin trofasthet, som intet föredöme kunnat
korrumpera. Klarast inse vi denna sanning, om vi vända
oss till Atén och Sparta — Atén ett konstens och vetenskapens
hem, Sparta ett dygdens. Om dess existens vittna väl inga
konstnärliga marmorstoder, men minnet av medborgarnas
hjältemodiga handlingar. Enskilde vise, såsom Sokrates och
Cato, sökte väl att bekämpa denna dygdfördärvande kultur.
Men förgäves. “Eolk! Inse då en gång, att naturen har
velat skydda er mot vetenskapen, liksom en mor rycker ett
farligt vapen ur sitt barns hand, att alla de hemligheter,
som hon döljer, äro lika många olyckor, från vilka hon
bevarar er, och att den svårighet, ni har att förvärva kun-
skaper, icke är den minsta av hennes välgärningar. Män-
niskorna äro perversa, men de skulle vara ännu sämre, om
de föddes lärda.“
Det är den första avdelningen. Den andra börjar: “Det
är en gammal sägen, som från Egypten fortplantats till Grek-
land, att det var en mot människornas lugn fientlig gud,
som var vetenskapernas uppfinnare“. Sägnen talar sanning.
Astronomien har sin källa i vidskepelsen, vältaligheten i
äregirigheten, geometrien i egendomsbegäret o. s. v. Det
är våra laster, som skapat vetenskaperna. Till vad behöv-
des väl juridiken, om människorna voro rättfärdiga? Och
vad skulle det bli av historien, om det ej funnits tyranner,
krig och sammansvärjningar? Vad nytta ha väl filosoferna
gjort? Om vi nu aldrig hade fått reda på stjärnornas rörelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
