Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Den andra Discoursen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 7 6 DEN ANDRA DISCOÜRSENS INNEHÅLL
och de vidsträckta skogarna förvandlades till leende åker-
fält, som måste vattnas med människornas svett och på
vilka slaveriet och eländet grodde och spirade upp tillsam-
mans med skördarna“. Denna revolution åstadkoms genom
kännedomen om metallerna och genom åkerbruket. Det är
järnet och sädesaxet, som civiliserat och fördärvat människorna.
Med åkerbruket följde jordens delning. Den, som tagit ett
jordstycke i bruk och nedlagt arbete på det, ansåg sig äga
rätt till avkastningen; när detta år från år upprepades,
övergick jordbiten till hans egendom, och därigenom skapades
ett rättsförhållande: egendomsrätten. Till slut utvidgades
dessa egendomar så, att hela den förut herrelösa marken
var upptagen. Ingen kunde således utvidga sitt jordagods
utan på grannens bekostnad, och de, som ingen jord kunnat
skaffa sig, blevo fattiga samt måste bliva de rikas slavar.
Det uppstod då ett allmänt krig, den ene jordägaren sökte
taga den andres egendom, och de fattige rövade från de
rika. För dessa senare var detta allmänna osäkerhetstillstånd
farligast, och de sade därför till de fattiga: “Låtom oss
förena oss för att skydda den svage mot förtryck, hålla de
förvärvsgirige i tygeln och tillförsäkra var och en det ho-
nom tillhör, låtom oss införa regler för rättvisa och fred,
vilka alla skola vara skyldiga att underkasta sig . . . Med
ett ord: må vi i stället för att vända våra krafter mot oss
själva, förena dessa krafter i en högsta myndighet, som
styr oss efter visa lagar, som skyddar och försvarar alla
medlemmar i sammanslutningen, driver gemensamma fiender
tillbaka och skänker oss en evig enighet.“
Vem kunde motstå en dylik vädjan? Och så uppstodo
samhället och lagarna. Men i själva verket blev det här-
igenom blott värre. Mellan de olika staterna uppstodo för-
härjande krig, och dylika utbröto ock inom samfundet.
Först tillsattes ämbetsmännen genom val och äldst utsågos
därtill de visaste. Men snart bildades en aristokrati, inom
vilken ämbetena blevo ärftliga, och nu uppstodo inbördes krig
om makten, genom vilka borgarna sjönko ned till trälar.
Rousseau anser sig kunna iakttaga tre olika stadier i
utvecklingen. Det första är egendomsrätten, det andra in-
förandet av en överhet, och det sista inträffade, när den
lagliga myndigheten övergick i godtycklig. Det första
stadiet skapade skillnaden mellan rik och fattig, det andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
