- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
633

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaniens och Italiens litteratur under 1700-talet - Italien - Metastasio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIROE 633
den Racinska tragediens enkelhet och klara överskådlighet.
Jag kan bäst åskådliggöra detta genom att referera en bland
hans mera bekanta operor, Siroe, och läsaren torde då jäm-
föra detta referat med det, jag förut givit av Crébillons
barocktragedi Rhadamisthe et Zénobie.
Även Metastasio har en högst besynnerlig förhistoria för
sin opera. Konungen av Persien Cosroe har besegrat och
dödat konungen av “Cambaia“ samt utrotat hela dennes
familj med undantag av prinsessan Emira. Denna, som
älskar och älskas av Cosroes tappre son Siroe, har emeller-
tid förklädd till man och under namnet Idaspe kommit till
Cosroes hov och där — märkvärdigt nog — blivit konungens
mest betrodde rådgivare. Hennes syfte är dock att mörda
Cosroe och hämnas sin far. Detta är förhistorien. Operan
börjar i solgudens praktfulla tempel, där Cosroe infinner sig
med sina bägge söner, den äldre, ädle och tappre Siroe, och
den yngre, den smilande, falske Medarse, styckets bov.
Cosroe förklarar där, att han vill antaga en av sönerna till
medregent och efterträdare, men fordrar, att bägge skola
avlägga ed på att respektera hans val. Medarse gör inga
svårigheter, men Siroe, som är äldst och därför anser sig
äga anspråk på tronen, vägrar, och det kommer till en bryt-
ning mellan far och son. Sedan uppträder Idaspe-Emira,
som uppmanar Siroe att mörda fadern och förklarar, att
hennes hand skall bliva den tappra gärningens lön. Men
Siroe ryggar tillbaka för ett fadersmord, och sedermera
skriver han med förvänd stil ett brev till fadern, i vilket
han varnar denne för ett tillämnat mordförsök från någon
av dem, som stå honom närmast — dock utan att nämna
dennes, Idaspes, namn. Ty den älskade vill han naturligtvis
ej förråda. Och nu invecklas situationen ytterligare. Prin-
sessan Laodice, som Cosroe älskar, men som själv älskar
Siroe, gör denne en kärleksförklaring, men tillbakavisas av
Siroe, som yppar, att han älskar en annan. Den förnärmade
Laodice beslutar att hämnas och påstår för Cosroe, att Siroe
sökt förföra henne. I detsamma får Cosroe läsa det nyss
omtalade brevet. Medarse uppgiver, att han skrivit det,
och både han och Laodice anklaga Siroe såsom den i brevet
avsedde mördaren. Denne fängslas, och för att icke förråda
Idaspe erkänner han sig vara skyldig. Själva avrättningen
uppskjutes emellertid på Idaspes råd, på det att man må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free