- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
647

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaniens och Italiens litteratur under 1700-talet - Italien - Goldoni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARAKTÄREN HOS GOLDONIS KOMEDIER 6 47
gode vän Arlecchino, som är utklädd till armenier och prackar
på honom åtskilligt värdelöst skräp, vilket enligt uppgift
funnits i pyramiderna. Dylika mera burleska scener äro
dock sällsynta hos Goldoni, och mera karaktäristisk för
honom är en annan. Brighella frågar greven, om han
känner kapten Saracca? Visst känner han honom, men hans
samling är bara smörja. Den har kostat honom över
10,000 scudi, men är inte värd två styver. Jaså, säger
Brighella, men nu har han ont om pengar och vill sälja
den. “Vill han sälja den?“ “Ja, för tre tusen scudi.“
“Bara tre tusen! Skulle jag än klä av mig in på bara
skjortan, så måste jag ha den.“ Så köper han den och
visar den med stolthet för en annan kännare, som emeller-
tid förklarar det hela vara en oblyg humbug. Men greve
Anselmo tröstar sig: “Det är bara avundsjuka. Han vill
sätta ned min samling för att göra sin egen dess märk-
värdigare!“ Det är samlaren på kornet.
Goldoni hade lätt att taga intryck, även när de icke fullt
passade för hans naturell. Så har han ibland påverkats av den
comédie larmoyante, som då var på modet. Men sentimen-
taliteten blir aldrig stark, och Goldoni var alldeles för mycket
italienare för att bliva tårmild. I några andra komedier
påminner han om Diderot — före Diderot. Dennes stora
upptäckt att låta konflikten bero av “les conditions“ hade
gjorts redan förut av Goldoni. I L’Avvocato veneziano,
som uppfördes redan 1750, skildrar han en strid mellan
hjältens kärlek och hans yrkesplikt. Alberto Casaboni är
advokat och har åtagit sig att föra en process mot Rosaura.
Han älskar henne, men för emellertid processen till slut,
ruinerar henne, men gifter sig sedan med den ruinerade.
Här är det således en konflikt mellan hjältens “conditions“,
hans heder som advokat och hans böjelse som enskild man.
I ännu andra komedier, såsom La Moglie saggia, verkar
han fullt modern, såsom en föregångare till författaren till
Le gendre de M. Poirier. Men ett dylikt uppslag är blott
ett bland de många man finner hos Goldoni, och det är ej
något uttryck för hans egendomliga författarskap. Detta
var väl påverkat av de olika kulturrörelserna inom tiden.
Men till sin kärna var det nationellt italienskt, utvecklat
ur förutsättningar, som sedan länge funnits inom den ita-
lienska litteraturen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free