Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Die Bremer Beiträger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAKSPERE BLIR BEKANT I TYSKLAND 683
ningen är den enklast möjliga. Herrmann och hans far äro
ädla fosterlandsvänner, under det att däremot Thusneldes
far Segest är en bov och förrädare av sämsta beskaffenhet.
Den ende, som företer någon skiftning i sitt själsliv, är
Herrmanns bror och rival Flavius, till vilken troligen Vol-
taires Titus i Brutus stått modellen. Även i sitt nästa
sorgespel, Canut, som behandlar ett något liknande ämne
ur Danmarks historia, står Schlegel kvar på den franska
tragediens ståndpunkt. Ett nytt uppslag har han däremot
i sin bearbetning av Congreves Mourning Bride, ty här före-
kommer för första gången inom det tyska dramat den orim-
made femfotade jamben — utan tvivel genom ett inflytande
icke blott från Congreve, utan ock från Shakspere, vilken,
såsom vi strax skola se, just vid denna tid började bliva
känd i Tyskland.
Redan i Schlegels dramer finna vi således några uppslag,
som gå i en mera romantisk riktning än det Gottschedska
programmet, och ännu starkare röjer sig denna tendens i
Schlegels teoretiska avhandlingar, särskilt i vad han i dem
yttrar om Shakspere. Före 1741 var denne i Tyskland
knappt känd till mer än namnet, och i Menckens 1715 ut-
givna Gelehrten-Lexicon återfinnes denna dråpliga biografi
över den engelska skalden: “Shakespeare (Wilh.), en engelsk
dramaticus, född i Stratford 1564, blev illa uppfostrad och
förstod ej latin, men kom i alla fall ganska långt inom
poesien. Han hade ett skämtsamt sinnelag, men kunde också
vara mycket allvarlig och excellerade i tragedier. Han hade
många sinnrika och subtila tvister med Ben Jonson, ehuru-
väl ingendera vann mycket därigenom. Han dog i Strat-
ford 1616, den 23 april, 53 år gammal. Hans skådespel
— och han hade skrivit många sådana — äro tryckta i
London i sex delar och skattas mycket högt“. Det var allt,
vad man då ännu visste om Shakspere. På 1730-talet hade
likväl Voltaire genom sitt företal till Brutus och genom
Lettres sur les Anglais riktat den bildade världens uppmärk-
samhet på den utanför England dittills okände skalden.
1741 utgav den preussiske ministern i London Caspar Wil-
helm von Borck en tysk översättning av Julius Cæsar, och
därmed började i Tyskland striden om Shakspere. Gottsched,
som naturligtvis strängt höll på tidens enhet, klandrade detta
stycke, “som börjar före mordet på Cæsar och räcker ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
