Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Die Bremer Beiträger - Pyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHLEGEL OCH GOTTSCHED 686
på de olika nationallynnena. Var nation har sin egendom-
liga teater och därför också sina regler. Fransk teater har
sina företräden, engelsk sina. Visserligen finnes det några
lika oförsynta som okunniga smakdomare — här är åter
ett hugg mot Gottsched — som förneka detta och fördöma
den engelska teatern, därför att den icke är inrättad efter
franskt mönster eller därför att engelsmännen — såsom
Steele säger — ej laga sina stycken som fruntimmerna laga
puddingar. Men dylika förkastelsedomar äro kortsynta, ty
en teater måste stå i överensstämmelse med nationens seder
och uppfattning. Ämnena böra därför helst tagas ur folkets
eget liv; om man, såsom i Tyskland, blott översätter och
bearbetar franska författare, blir teatern fransk och icke
tysk.
1767 började Lessing sin Hamburgische Dramaturgie.
Men de satser, som han där uttalade om det fransk-klassiska
dramat, voro åtminstone i någon mån förberedda av Schlegel.
Av 1740-talets författare är han således den uppslagsrikaste,
och den ende, som i detta fall kan tävla med honom, är Pyra.
PYRA
Jacob Emanuel Pyras levnadssaga är i ett avseende den-
samma som Schlegels: han dog ung. Född 1715 avled han
redan 1744. Vid nitton års ålder kom han till universitetet
i Halle, och detta blev i viss mån bestämmande för hans
livsåskådning, ty Halle var den tyska pietismens högkvarter,
och det är också denna tyska pietism, som utgör grundtonen
i Pyras estetiska program och som nu får betydelse också
för den högre litteraturen. Redan 1737 debuterade Pyra
med en allegorisk dikt Der Tempel der Dichtkunst, vars
förebild var Popes 1711 utgivna The Temple of Fame, som
åter är en bearbetning från Chaucer.1 Den första sången
innehåller ett gott uppslag, som han emellertid ej kunde
utföra. Det hela — fem sånger — verkar tröttande genom
de ständiga allegorierna. Men här samt i den 1743 och
1744 utgivna stridsskriften Erweis, dass die Gottschedianische
Sekte den Geschmack verderbe har han dock framlagt ett
1 Vanligen uppgives, att förebilden varit Thomsons Castle of Indolence.
Men denna dikt trycktes först 1748.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
