Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - Wieland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WIELANDS BIOGRAFI 7 09
började omsvängningen till en annan livsåskådning. Den
skedde under intryck av Shaftesburys filosofi. I ett brev
från början av 1758 skriver han: liJag är inte mera så
mycket platoniker som ni tror. Mer och mer börjar jag
att göra mig vän med människor i denna jordiska värld.
Min moral är icke mera den, som jag kan kalla kapuciner-
moral.“ Idealet hade nu för honom i stället blivit det helle-
niskt humana, som Shaftesbury i sina skrifter skildrat, och
nu började han att läsa de franska upplysningsfilosoferna,
Voltaire, Diderot, D’Alembert m. fl. Han avsvärjer sina
forna gudar — Klopstock, Richardson och Young — och
hyllar den nya tidens.
Det fullständiga genombrottet skedde 1760, då han flyttat
tillbaka till Biberach, där han kort därefter stiftade bekant-
skap med en gammal, fint bildad f. d. minister, greve Stadion,
som i närheten ägde ett slott Warthausen. För Wieland
blev detta något i samma stil, som Cirey varit för Voltaire.
Det sällskap, som där samlades, hade en fullt kosmopolitisk
bildning, bestod av anhängare av den franska och engelska
upplysningsfilosofien med den förfining i umgänge och sam-
talston, som tillhörde en franskbildad sällskapskrets. Det.
var såsom författare för ett dylikt auditorium Wieland nu upp-
trädde, och hans dikt blev därför något inom den tyska
litteraturen nytt. Om man ser bort från Canitz’ och Bes-
sers Boileau-imitationer, hade den första impulsen från den
franska litteraturen kommit med Gottsched. Men Gottsched
var till sin naturell en tysk småborgare, och varken han
eller hans efterföljare hade haft sinne för den aristokratiska
elegansen i den franska dikt de beundrade, ännu mindre
hade de kunnat återgiva denna i sina efterbildningar. Och
av den franska upplysningsfilosofien hade de tagit mycket
svaga intryck. Men viktigast var, att det redan på 1740-
talet uppstått en nationellt tysk, pietistisk motströmning mot
det franska kulturinflytandet, och det är snarast denna mot-
strömning, som behärskar litteraturen under 1740-talet. Det
är Klopstocks religiositet och hans tyska, arkeologiskt färgade
patriotism, som då trycka sin stämpel på litteraturen. Reak-
tionen häremot, en ny kulturströmning från Frankrike, kom
med det nya årtiondet, med 1760-talet, och dess represen-
tanter äro Wieland och Lessing. Den senare är den väl
noblaste av upplysningsrörelsens förkämpar, den förre är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
