Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - Wieland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7 10 WIELAND OCH LIBEBTINISMEN
den förste betydande tyske tolken för den franska liberti-
nismen; visserligen var Hagedorn hans föregångare, men en
mycket tam sådan, som knappt väckte någon opposition i
religiösa kretsar, under det att Wieland en tid ansågs hart
när såsom en Belzebub. Den franska libertinismen var,
såsom vi minnas, nära förbunden med upplysningsfilosofien,
men den saknade dess stridbara lynne. Wielands mönster
blevo därför ej encyklopedisterna, utan Chaulieu, La Fontaine,
Prior och libertinen Voltaire. Man kan ju mycket väl med-
giva, att i sedligt avseende var detta icke något framsteg,
men å den andra sidan skadade det knappast, att den tyska
diktningen fick en något mindre sträng moral; livet blev
därigenom litet mera mänskligt, litet mindre surmulet och
gudsnådligt och fick litet mera kultur över sig. Och med
osedligheten var det för övrigt ej så farligt. Det är sant, att
Wielands dikter kanske ej lämpa sig som läsning för pastors-
adjunkter, men de äro mera spirituella än osedliga, i varje
fall betydligt mindre osedliga än Voltaires. Och att hava
kunnat göra det blott för några årtionden sedan så ohjälp-
liga tyska språket till ett uttryck för bildade, spirituella
kulturmänniskors konversation — detta var dock en stor
insats, som bör göra även moralisten litet mildare stämd mot
Wieland. Han har ock en annan därmed sammanhängande
förtjänst: att hava skapat en bildad tysk publik. Före hans
tid läste den tyska överklassen blott fransk litteratur, och
vi erinra oss Fredrik II:s djupa förakt för den tyska. Att
skriva dikter, som kunde läsas även av denna överklass, var
dock en betydande kulturgärning och en förutsättning för
den tyska litteraturens hastiga uppblomstring på 1770-talet.
Wielands — liksom Lessings — stora tid är 1760-talet,
då han först uppträdde med sina romaner och sina poetiska
berättelser. Den tyska romanen stod vid denna tid synner-
ligen lågt. Den bästa var väl Gellerts Leben der schwedi-
schen Gräfinn von G., som enligt min mening blott är en
svag Defoe-imitation, och för övrigt bestod den tyska roman-
litteraturen mest av översättningar från engelska och fran-
ska. Wielands första roman var Die Abentheuer des Don
Silvio von Rosalva eller — som dubbeltiteln löd ■—■ Der
Sieg der Natur über die Schwärmerey. Den kom ut 1764,
men hade skrivits redan åren förut. Förebilden är Cervantes
Don Quijote, och liksom riddaren av La Mancha blir vurmig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
