Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Lessing - Nathan der Weise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 54 NATHAN DEB WEISE OCH ZAIRE
seen, som under 1700-talet var ganska ovanlig—båda röra
sig med en ridderlig, tolerant sultan, som står såsom en
motbild till de trångsinnade kristna, upptäckten att Nerestan
och Zaïre äro syskon erinrai’ ju också ganska mycket om
Nathan der Weise, där tempelherren och Recha likaledes
upptäckas vara bror och syster, men viktigast är, att bägge
dramerna mot den kristna ortodoxien förfäkta en human,
konfessionslos religion. Det är visserligen sant, att Lessing
nog skulle hava skrivit sitt drama, även om Voltaires Zaïre
aldrig funnits till, men det hindrar ej, att han dock står
i någon tacksamhetsskuld till den franska upplysningsför-
fattaren.
Zaïre rör sig emellertid blott med två religioner. Hos
Lessing har judendomen kommit till. Den yttre anledningen
var naturligtvis Boccaccios novell. Men det fanns ock en
djupare liggande. Såsom vi sett hade Lessing ända sedan
ungdomen hyst en viss sympati för judarna, och denna
hade kommit fram i dramat Die Juden. Sedan hade han
gjort bekantskap med Moses Mendelssohn, och slutligen hade
han lärt känna Spinozas skrifter samt tagit ett starkt in-
tryck av dennes Tractatus. Det låg för honom därför
ganska nära till hands att i Nathan giva en idealiserad bild
av Moses Mendelssohn och Spinoza.
Lessing kallar sitt drama Ein dramatisches Gedicht, och
det skrevs heller icke för att uppföras utan i syfte att verka
såsom en stridsskrift. Det är varken en tragedi eller ett
lustspel, utan ett allvarligt skådespel utan tragisk utgång.
För en dylik form fuimos likväl flera förebilder inom littera-
turen. Jag behöver här ej draga fram de spanska och
engelska renässansdramerna, som oftast hade komiska bi-
handlingar, utan kan erinra om flera klassiska franska stycken
såsom Cid och Cinna samt de med Lessing samtida L’Or-
phelin de Chine samt Siège de Calais. Denna form, som
återgår till den gamla tragikomedien, innebar således ingen
nyhet.
Nathan der Weise är det enda av Lessings dramer, som
icke är på prosa, utan på blankvers, och utan tvivel var
detta ett lyckligt grepp, ty på prosa hade stycket näppe-
ligen fått den värdighet, det nu äger, och ej heller den
poesi, som kommer fram genom den sällsport vackra versen.
Själv fäste sig Lessing mindre härvid, men ansåg versen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
