- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
777

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Lessing - Hamburgische Dramaturgie - Lessings sista tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DRAMATUBGIENS BETYDELSE 777
kvicke fransmannen. Men vem har gjort en dylik fördel-
ning? Inte naturen, som delat allt lika. Vart vill jag då
komma? Jag vill blott säga, att fransmännen kunde hava,
vad de ännu icke hava: en verklig tragedi. Och varför icke?
Med någon självrannsakan borde Herr von Voltaire bättre
än någon annan kunna besvara frågan. De ha ännu icke
en dylik tragedi, just emedan de redan tro sig hava den.
Och i denna tro stärkas de genom något, som de hava
framför alla andra folk. Det är icke någon naturgåva, det
är — deras fåfänga. Det går med nationer som med en-
skilda människor. Gottsched gällde i sin ungdom såsom en
stor skald, ty då förstod man ej att skilja på en versmakare
och en poet. När han så från alla håll hörde, att han var
skald, kom han till sist att själv tro det. Och kanske var
det därför han aldrig blev det, ty man kan ej förvärva det,
man redan tror sig äga. På samma sätt har det gått med
fransmännen. Knappt hade Corneille höjt dem upp ur bar-
bariet, förrän de trodde sig hava nått fullkomligheten. Cor-
neille är därför den, som gjort dem den största skadan.
Racine har bara narrat dem genom de mönster, han givit,
Corneille både genom mönster och teorier.
Men å den andra sidan var Lessing en nog fin kritiker
för att förstå, att det för ett diktverk fordrades något
mer än en riktig teori. “Man vise mig“ — skrev han —
“ett stycke av den store Corneille, som jag icke skulle
kunna göra bättre. Vad gäller vadet? Men nej, jag vill
icke gärna, att man fattar detta yttrande såsom skryt. Man
torde därför lägga märke till, vad jag här tillägger: Jag
skulle säkert göra det bättre, och dock är jag ingen Cor-
neille. Jag skulle på långa vägar ej hava åstadkommit ett
mästerverk. Jag skulle göra det bättre, men i alla fall ej
inbilla mig något för det, ty jag skulle ej hava åstad-
kommit mera, än vad var och en skulle kunna åstadkomma,
som så fast tror på Aristoteles som jag.“
LESSINGS SISTA TID
Ekonomiskt hade Lessing således misslyckats i Hamburg.
Men så mottog han ett anbud att bliva bibliotekarie i Wolfen-
büttel — ett bland Tysklands värdefullaste bibliotek. Lönen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 20 23:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free