Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Lessing - Lessings sista tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LESSINGS EELIGIONSSKRIFTEB 779
däremot blev det redan nu en huvuduppgift att historiskt
begripa kristendomen och religionen överhuvud. I ett från
denna tid bevarat fragment söker han ännu att i analogi
med den då gällande naturrätten förklara de positiva reli-
gionernas uppkomst. Den naturliga rätten var ju den ur-
sprungliga, och genom vissa tillägg till denna hade de olika
folkens lagar enligt denna teori uppkommit. Det sanna
och bindande i dessa var den naturrättsliga kärnan. På
samma sätt fanns det från början enligt Lessing en naturlig
religion, och det var blott genom tillägg till denna, som de
olika statsreligionerna uppstått. Den bästa av dessa är således
den, som upptagit det minsta antalet och från den ursprung-
liga kärnan minst avvikande tilläggen. Så till vida stod natur-
ligtvis denna hypotes över Reimarus’, att den ej förutsatte några
“prästbedrägerier“, men den var likväl ännu en fri kon-
struktion i upplysningens stil och ej heller vidare ny. Högre
står Lessing därför i ett annat fragment, där han söker,
utan anlitande av uppenbarelse och under, förklara orsaken
till kristendomens utbredning. Men fördjupad blev hans
uppfattning först, då han i början av 1760-talet gjorde
bekantskap med Spinozas skrifter, både med dennes bibel-
kritiska Tractatus och med hans filosofi. Såsom filosof tog
Lessing väl närmast intryck från den israelitiske tänkaren,
men likväl är han den ende självständige tyske filosofen
mellan Leibniz och Kant. Intet system — skriver Windel-
band — bär hans namn, ingen enda sammanhängande
skrift utvecklar hans åsikter, och dock har han mer än
någon av sina samtida förberett den tyska filosofiens stora
period. Det är dennas höga idealism, som ligger bakom alla
hans teologiska skrifter.
Hettner förfäktar den åsikten, att man, så vida man
uppmärksamt läser alla Lessings både utgivna och outgivna
skrifter, kan tala om en exoterisk och esoterisk teologi, en,
som han framlade för allmänheten, och en, som han behöll
för sig själv och endast antydde d. v. s. han har ingenting
sagt, som var emot hans övertygelse, men han har icke
utsagt hela denna. Meningen förefaller till en början be-
synnerlig. Men i själva verket var denna tudelning ganska
vanlig under upplysningstiden, och vi återfinna den både
hos flera engelska deister och inom frimurarorden, för vilken
Lessing var mycket intresserad. Men det är då betecknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
