Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Herder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERDER OCH FOLKNATÜRELLEN 27
seau och. den germanska idealismen“. Ty bakom Herders
uppfattning av den primitiva folkpoesien skymtar onekligen
Rousseaus vilde. Ni vet, skriver Herder här, “att ju vildare,
det är: ju mera levande, ju mera frigjort ett folk är, dess
vildare, det är: dess mera levande, fria, sinnliga, lyriska
måste ock dess sånger bliva, om det överhuvud har några
sånger“. Man står här, såsom Blanck anmärker, inför en
ny uppfattning av skalden. Denna uppfattning har förberetts
av Dubos, av Young, av Gray, men först hos Herder finna
vi den fullt genomförd. Skalden är en improvisator, utan
känsla för eller kännedom om några regler, passionerad,
nästan kaotisk. Och de stora skaldenamnen äro därför
Homeros, Ossian och Shakspere. Det var denna skaldetyp,
som blev Sturm und Drangs. Och det var inom denna skola,
som den första moderna lyriken uppstod, tidigare än i Eng-
land och Frankrike, ty såsom lyriker voro Goethe och Bür-
ger inspirerade av Herder.
Såsom läsaren måhända minnes hade Percy i ett brev,
som skrevs 1762, framkastat tanken på en stor samling av
alla folks och alla länders diktning; den skulle innehålla
keltisk och fornnordisk poesi, kinesiska, ostindiska, peruanska,
lappländska, grönländska och fornsaksiska dikter. Denna plan
blev emellertid aldrig bekant eller förverkligad, om man
undantager hans 1763 utgivna Five Pieces of Runic Poetry
och hans 1765 tryckta engelska balladsamling. Herder, som
icke kände till Percys plan, kom nästan samtidigt på samma
idé, och redan 1774 hade han en dylik samling färdig,
ehuru denna då icke blev utgiven. Närmast anslöt den sig
till Percys balladsamling, och de tre första böckerna inne-
höllo endast engelska och tyska visor, men i den fjärde
hade han inrymt littauiska, lettiska, estniska, lappska, grön-
ländska och isländska dikter — de senare visserligen blott
sådana, som redan voro bekanta genom engelsmännens för-
sorg. Sedan arbetade han om samlingen, och 1778 och
1779 utkom denna under titeln Volkslieder — titeln Stim-
men der Völker tillkom först efter Herders död i upplagan
1807 — visserligen icke med samma etnografiska uppställ-
ning som förut, men tillökad med en mängd exotiska dikter
från Asien, Afrika och Amerika samt även flera nya is-
ländska.
Samma tanke ligger bakom en mängd andra av Herders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
