Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Nodier - Vigny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704 CÉNACLET
men medarbetare voro ieke blott romantiker, utan ock klas-
siker såsom Baour-Lormian, och detta tyder på, att man
vid denna tid ännu ej kommit till full klarhet rörande de
olika smakriktningarna. Först sedan La Muse Française på
sommaren 1824 upphört, började romantikerna sluta sig
samman till ett ännu visserligen ej organiserat parti, vars
spiritus rector var Nodier. För honom var romantiken “fri-
heten, behärskad av smaken“. Något detaljerat program
fanns ännu icke, romantiken var ännu blott en tendens
inom litteraturen, och under dessa år, 1824 — 1827, kan
Nodier betraktas såsom de ungas ledare. Men omkring
1827 förlädes högkvarteret och krigsrådet till rue Notre-
Dame des Champs, där den nye, nu erkände chefen Victor
Hugo bodde, och kring honom samlades det egentliga “cénaclet“,
som man därför bör skilja från det första “cénaclet“ eller
“arsenalen“. Till rue Notre-Dame des Champs kom också
Nodier, och såsom förut infunno sig Victor Hugo och hans
stab på mottagningarna i Arsenalen. Men Nodier hade
fått lämna ledarskapet i yngre händer.
Den nya romantiska skola, som Victor Hugo lyckades
samla under sin fana, fick dock tack vare anförarens få-
fänga och självhärskarlater en ganska kort livslängd, och
den förste, som skilde sig från honom, var Alfred de Vigny,
som var den äldste av kotteriet och den, som först fram-
trädde.
VIGNY
Greve Alfred de Vigny tillhörde en gammal släkt, som
1575 blivit adlad, men som aldrig intagit någon bemärkt
plats vare sig i hären, i administrationen eller vid hovet.
Detta hindrade ej, att de Vigny kände sig såsom aristokrat,
och ehuru han var ovanligt fri från fåfänga, hänger hans
stolthet både som människa och författare nog samman med
hans börd. Han föddes 1797 (ej 1793) i den lilla staden
Loches, ej långt från Tours. Fadern var en gammal militär,
som deltagit i sjuårskriget och naturligtvis var legitimist.
Då bourbonerna 1814 vände tillbaka, skaffade ban sin sjutton-
årige son en fullmakt såsom underlöjtnant vid det förnäma
kavalleriregementet Les gendarmes rouges, som tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
