Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Huru man under olika tider och hos olika folk inrättat tideräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SF BRTEA DY MAS I FIRA ERE AS RIDE RON MEST BETA YTTRE TIP EVR BASERA AE FRA REAR ee PTEENA ELSEBT TT SAVA RES
RATE Ne a rr ka GR de AA fa NE AGT EL Ada ses ER FN R ET No RT SE SER a sl gl ni SR
3 FAL RR Jr AA ME on [ASAP SE BS OK ER ARR VR ANS Rd Sö sfe SR Dade dT ghd bs Värd TG SR Rd FE
; NN )
MAR =
1. Huru man under olika tider och hos olika folk
inrättat tideråkningen,
Olika tidsenheter. Den älsta af alla tidsenheter är
utan tvifvel dygnet. Det är nästan omöjligt att tänka sig
huru en tideräkning skulle kunna inrättas utan användande
af denna tidslängd såsom en af de viktigaste enheterna
för tiden. Möjligt vore väl att hos ett eller annat polar-
folk, som lefver i trakter där solen under månader håller
sig gömd under horisonten och där sålunda under denna
|| tid ingen växling af dag och natt förekommer, jämte dyg-
= net någon större tidsenhet, reglerad af månen eller solen,
| af ålder haft lika stor användning. Huru som hälst är
detta att betrakta endast som ett undantagsfall; och i fol-
kens barndom torde säkerligen alla andra. tidsenheter än
dygnet hafva varit helt och hållet obekanta.
Så länge människans kunskap 1 räknekorsten in-
skränkte sig till att med mer eller mindre svårighet kunna
hålla tillsammans i föreställningen de 3, 4 eller 5 första
talen i talserien; så länge såsom ännu fallet är med flere
vilda folkstammar i Australien och Amerika alla tal som
öfverstiga 5 betecknas med ordet "många", så länge var
det ej möjligt och för öfrigt ej häller af behofvet påkallat
att använda någon annan tidsenhet än dygnet. Men allt
efter som den mänskliga erfarenheten ökades, visade sig
ock otillräckligheten af denna enda enhet; man behöfde
en större enhet för att slippa röra sig med så stora tal.
Af de nu använda större tidslängderna: veckan, månaden
och året, torde månaden hos alla folk hafva varit älst.
Man märkte att månskiftena återkommo i samma ord-
ning med stor regelbundenhet, och den tidens stjärnkun-
niga pröfvade sina krafter på problemet att taga reda på
huru många dagar gingo på en månad. När vi komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
