Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Huru man under olika tider och hos olika folk inrättat tideräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eV BETALT TUR a IR
a ——— —227777
FARSEN TER IRAS SR SRA
4 ALMANACKAN ÖCH TIDERÄKNINGEN.
på historisk botten är detta problem löst så, att en månad
ansågs omfatta 291 dygn, d. v. s. man inrättade sin tid-
räkning på det viset att månader på 29 och på 30 dagar
aflöste hvarandra växelvis. Så var förhållandet hos de
gamla grekerna, hos romarna. Så är tideräkningen väsent-
ligen ännu inrättad hos judarna och hos de muhammedan-
ska folken.
Betydligt senare än månaden infördes året såsom tids-
enhet. Men när det gälde att fastställa förhållandet mel-
Jan denna tidsenhet och de förut använda, stötte man på
stora svårigheter. Å ena sidan trodde man sig finna att
12 månader motsvarade tillsammans ett år i längd, å
andra sidan visade sig snart att så ej kunde vara fallet,
enär man efter denna tid ej återkom till samma årstid.
På problemet att jämka ihop dessa tre tidsenheter har
mänskligheten under århundraden slösat bort otroligt
mycket skarpsinne, och ändå är resultatet, till hvilket man
sent omsider kommit, så brokigt och delvis så oredigt, att
det fordrar årslånga studier att blott sätta sig in i de
olika slag af tideräkningar, som användas hos nu lefvande
folkslag.
Men innan vi gå att redogöra för de viktigaste kalen-
dersystem som nu äro i bruk, torde det vara lämpligt att
först erinra om några astronomiska fakta rörande årets
och månadens längd m. m. ;
Månadens och årets längd. Med en månad i den
mening ordet här förekommer menas alltid tiden mellan
tvänne fullmånar (eller nymånar) eller hvad astronomerna
kalla en synodisk månad. Enligt de nyaste bestämningarna
har denna en längd af 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter
och 3 sekunder. Detta vill säga: så lång är / medeltal tiden
mellan tvänne på hvarandra följande ny- eller fullmånar.
Med år återigen menar man inom kalenderväsendet
så väl som i det borgerliga lifvet alltid årstidsår, eller
hvad astronomerna kalla ett tropiskt år. Detta omfattar
tiden mellan tvänne på hvarandra följande passager af
solen genom vårdagsjämningspunkten och belöper sig till
365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder. För
att förstå hvilket sammanhang solens passage genom vår-
dagsjämningspunkten kan ha med årstiderna på jorden,
erinra vi därom att den kvantitet värme solen tillsän-
der en viss ort på jordytan helt och hållet beror af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
