Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1706
barhet hindrar dem från att bli allmänna; en annan
var hennes ifriga önskan att vara behaglig i deras
ögon, som hon höll af, och att tillfredsställa deras
önskningar äfven då det gällde den minsta småsak.
Och till sist, den hos hvarje ung qvinna helt natur-
liga önskan att förhöja den skönhet, hvilken hon så
snart upptäcker är hennes största dragningskraft för
det andra könet och det som lättast skaffar henne
en framstående plats bland hennes medtäflarinnor.
Hon hade allvarligt tänkt på att öfverraska och
hänrycka alla genom att uppträda i en toalett, som
skulle göra full rättvisa åt den skönhet, hvilken var
så blygsam, att den för det mesta glömde sig sjelf,
för att beundra andra, — en drägt, sådan som flic-
kor vanligen kalla "en förtjusande toalett’’, och som
det var henne lätt att skaffa sig, då penningar aldrig
fattades henne. Hon hade haft allt klart för sig;
ljusrödt siden lysande fram under ett nät af de allra
finaste spetsar, smycken efter klassiska mönster och
alla dessa kostliga småsaker, så fullkomliga som tid, -
smak och penningar kunde åstadkomma. Hon visste
att hon, tack vare onkel Alecs förståndiga uppfost-
ringsmetod, hade en figur, som kunde våga hvil-
ket försök som helst hvad moder och snitt beträffade,
och att naturen hade begåfvat henne med en hy,
som trotsade alla färger. Det var derföre ej utt undra
på, att: hon kände en liflig önskan att begagna sig
af dessa gåfvor, ej för nöjet att visa sig, men för att
vara vacker i deras ögon, som sällan betraktade
henne utan en öm beundran, hvilken var så mycket
ljufvare, när inga ord störde den ofrivilliga hyllning
en qvinna sätter så högt värde på.
Dessa tankar var det, som sysselsatte Rosa, då
lion satt och betraktade det vackra sidentyget, och
hon undrade, hvad Oharlie skulle säga om hon en
afton visade sig för honom i en ljusröd sky, lik den
’ Aurora, som han så ofta liknade henne vid. Hon
visste, att det skulle mycket behaga honom, och hon
längtade att få göra allt. hvad hon med godt samvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
