Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korpral Stolt - Herrskapet på Lill-Malma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nej, min själ de det göra”, bekräftade han sina egna
tankar.
”Dessutom”, tilläde han allvarligt, ”dessutom så
har jag ingen annan att lefva för än mig sjelf, och
då jag far mera fisk än som jag behöfver, sä är det
en simpel sak att jag ger bort den till den fattigaste
— och den är fattigast, som har varit rik och mistat
sitt goda — den som aldrig något haft, har ingenting
mistat.”
Efter dessa betraktelser fortsatte han sin vandring
och såg snart i dunklet sin lilla stuga utmed sjön, der
nere i dalen.
Denna stuga var nu blott något gråare än förr,
men för öfrigt lik sig och derinne prydd med en mängd
af Stoltens vackra taflor, ett slags oproportionerliga
kopior ur minnet af ett eller annat stycke, han der
och hvar fått se. En af hans mest omtyckta ämnen
var emellertid åttiåtta års krig och derföre förestälde
de flesta taflorna sådana der krigshjeltar och kanoner
med påtända ugnsqvastar i gapet, som Anders i
Skogstorpet nämnde för Berndtson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
