Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ett anfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Men genast skyndade det ena af de qvarvarande
odjuren fram, och det gafs icke längre någon utväg att
undvika det.
Den ofantliga kaimanen hade störtat mot Joam
Garral, och sedan den kastat omkull denne med ett slag af
stjerten, närmade den sig sitt offer med vidöppet gap.
I samma ögonblick riktade Torrès, hvilken i det samma
kom utspringande ur sin hydda med en yxa i handen, ett
så väl måttadt hugg åt kaimanen, att eggen af hans vapen
inträngde i dess kött och förblef sittande der, utan att
odjuret kunde göra sig qvitt den.
Förblindad af det ymnigt strömmande blodet, kastade
sig kaimanen åt sidan, med eller mot sin vilja förlorade
den fotfästet och försvann i floden.
"Minha, Minha!" ropade alltjemt Manoel, hvilken
skyndat bort till jangadans främre del.
Plötsligt syntes den unga flickan.
Hon hade först tagit sin tillflykt till Araujos hydda,
som under tiden slagits öfver ända genom en häftig stöt
af den tredje kaimanen, och nu flydde Minha mot akternT
förföljd af odjuret, hvilket icke befann sig på längre afstånd
från henne än sex fot.
Minha föll.
En andra kula från Benito kunde icke hejda kaimanen.
Den träffade blott djurets skal, hvars fjäll flögo i
spillror, utan att det genomborrades.
Manoel störtade fram till den unga flickan för att lyfta
upp och bära bort henne, rycka henne undan döden.
Ett slag från sidan af kaimanens stjert kastade omkull
äfven honom.
Den afsvimmade Minha var förlorad, och redan
öppnade kaimanen sitt gap för att krossa henne mellan sina
käkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
