Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 20. Åter en annan sida af vår aflidne väns
kärleks-sinne framställer sig för betraktelsen, och denna är hans
hulda vård om den fattige och nödlidande. Få menniskor
hafva mera djupt än han uppfattat betydelsen af Christi
ord: ”hvad J hafVen gjort en af dessa minsta mina bröder,
det hafven J ock gjort mig.” Ifrån ungdomen hade han
älskat välgörenheten och denna dygd öfvergick omsider hos
honom till ett nästan stundligt behof. Sjelf kallad att
bära Christi armod, ägde han dock af det, som för hvarje
dag i tron utverkades, alltid en af Gud välsignad. andel
öfrig, för att mätta den hungrige och kläda den nakne.
Verldens barn kunde ej fatta detta kärlekens under. De
förstodo ej, att den rike, allsmäktige Egendomsherren, för
hvilken intet är litet eller stort, förmår utdela åt den
trognes bön det mått, som honom behagar; ännu mindre, att
den fördolda välsignelse i xlet mindre förrådet är mäktigt
att förvandla 5 bröd och 2 fiskar till en öfverflödig näring
för flere tusende. Så förblifver alltid Guds fattiga barns
frikostighet en oupplöslig gåta för verldsanden. Honom
tillätes någon gång att erfara, huru välgärningarnas flod
utgjuter sig till lif och näring öfver den omgifrände
nejden, men alldrig att upptäcka den rika, djupt fördolda
ursprungskällan. Den käre Collin skulle ansett hvarenda af
sina dagars tal, då han ej lindrat någon lidandes börda,
såsom förlorad för evigheten. Någon välsignelse afennödr
ställd broder, sade han, måste alltid Vara inbergad inhan
Ögat om aftonen tillslutes. Det är så ljuft och fridsamt att
samla dessa spridda kärfvar till den stora skördedagen.
När han såg dessa jemmerns och eländets offer, utlät han
sig med djup rörelse: se der, mine älskelige bröder, med
hvilka jag på evighetens dag skall fröjda mig; det är
deras välsignelser, som skola annamma oss uti evinnerliga
hyddor. Låtom oss vara sorgfallige att vederqvicka de
förtorkade brösten och göra oss vänner af armodets barn. De
äro Guds åker; det utsäde vi der nedlägga, uppskjuter
o-bemärkt, men säkert och mognar omsider till en härlig
skörd. Guds mysterium är en väl förvarad skattkamma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
