Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
författades år 1551 en kyrkoordning (cToi\iaBT>), hvilken,
e-huru den icke af kyrkan godkändes och sanktionerades till
allmän lag, dock i enskilta delar blef af metropoliten Makarij
införd och anbefalld till efterlefnad för presterskapet. Sedan
böljan af 17:de århundradet företogo sig ock patriarkerne
smärre rättelser i de liturgiska böckerna. Allt sedan Maksim Greks
tider tycker man sig varsna i ryska kyrkan spår till tvenne
hvarandra motsatta partier, af hvilka det ena hade till mål
framskridandet genom bildning och upplysning och det andra
en stel formalism i det kyrkliga lifvet.
Hvad inflytande emellertid ofvan anförda läror haft på
kyrkans män, synes bland annat deraf, att följande momenter
i långliga tider voro tvisteämnen under öfverläggningarne vid
kyrkomöten:
1. - Om korstecknet skall göras med tvenne eller trenne
finger ?
2. Om presterne vid rundgången skola vandra med
eller mot solen?
3. Om det i kyrkoordningen (cTor-iaBT») vid
kyrkomötet 1551 antagna sättet, att upprepa halleluja endast
tvenne gånger, skall bibehållas och i stället för det tredje
halleluja sjungas orden: ära vare dig, Gud! (cj&Ba Te6*t Boate!)?
4. Om ordet sann (BCTBHQbiä) skall bibehållas efter
ordet ”Herren” i början af 3:dje trosartikeln, der orden lyda:
”Och på den Helige Ande, Herren och lifgifvaren”, emedan
sagde ord uti en del handskrifter af trosartiklarne var
upptaget och uti andra deremot bortlemnadt?
Dessa frågor hade blifvit löste sålunda, att korstecknet
skulle göras med tvenne finger, presterne vid rundgången
vandra med solen, halleluja upprepas endast tvenne gånger samt
ordet sann (bcturui>ib) bibehållas i trossymbolum.
Då uppsteg år 1652 Nikon, en man med stora
själsgåf-vor och fasta grundsatser, och hvilken räknades till sin tids
kraftfullaste naturer och ljusaste hufvuden, på patriarkstolen i
Ryssland. Han kände alltför väl, att ryska kyrkan borde i
alla delar öfverensstämma med den grekiska i Konstantinopel,
hvilket blifvit gjordt till vilkor, då patriarkstolen i Ryssland
inrättades. Hvad som redan i 150 år eller sedan Maksim
Greks tid varit föremål för kyrkans omsorger ville äfven han
försöka utföra. Nu fogade sig omständigheterna så, att
patriarkerne från Antiochia och Serbien infunno sig i Moskwa,
och Nikon lemnade icke tillfället obegagnadt att rådföra sig
med dem, angående de reformer i kyrkoväsendet han ville
företaga sig. Desse gillade hans afsigt och planer, hvilket
patriarken i Konstan tinopel redan året förut skriftligen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
