Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
män syntiä käin minkä silmä rikkaa.” Det tyckes som
Ruotsalainen skulle tagit denna sin lära ur Rom. 8: 16—
23, der det talas om Andans vittnesbörd, barnaskapet, om
Guds barns lidande, om skapelsens bidan (luontokappaleen
ikävöitsemys) och om suckan efter barnaskapet. Det är
på korsets väg menniskan lär sig att kämpa en god
tro-nes kamp (kilvoitella hyvä uskon kilvoitus) mot
anfåktel-ser af alla slag. Han säger: kuta enemmän uskoa, sen
enemmän kiusauksia. Oikea, puhdas usko ei pysy
koskaan voimassa ilman kiusauksita (se bil. n:o 42) — Kärsi
vaivaa, niinkuin luja Kristuksen sotamies 2 Tim. 2: 3, jos
Jumalan viisaus sen hyväksi näkee, että sitä heikkoa uskoa
puhdistaa kiusauksen kovuudella (se bil. n:o 38). Och
detta fortsättes, med fasthållande af det profetiska ordet
(Guds löfte i Ordet) tills morgonen gryr och
morgonstjer-nan lyser i hjertat och nådenes sol Cbristus upplyser det.
Och i denna skola skall det visa sig, om bättringen och
tron vunnit den kraft och styrka, att de bära frukt i
helgelsen genom det andliga lifvets dagliga förnyelse.
Det har ofvanföre blifvit nämndt, att den sökande
trons mål är att förvissas om delaktighet i
rättfärdiggö-relsens nåd (se ofvan s. 15). Denna visshet uppkommer
först och förnämligast genom en lefvande erfarenhet om
de den Heliga Andes nådeverkningar, som Guds ord
be-skrifver och dernäst genom den Heliga Andas omedelbara
tröst, som i den heliga Skrift uttryckes med frid och fröjd
i den Heliga Anda, och hvilkenAnda vittnar med vår
ande, att’ vi äro Guds barn Rom. 8:16. Att Ruotsalainen ej
förkastade nådaståndet, borde nog framlysa ur de
uppmaningar han gaf sina själavänner att akta sitt barnaskap,
sägande: älkäät rohjetko tästedes yhtään päivää viettää
kysymätä itseltänne: onko minulla lapsen oikeutta
Kristuksen tykö, vai juoksenko tietämättömän puolen? (se bil.
n:o 36). Och detta farande efter barnaskapet bör ej ske
med en tanketro (aivun usko), utan med hjertats inre
längtan, under kämpandet af en rätt tros kamp (se bil. n:o 40).
Emedan man klandrat Ruotsalainen för det han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
