Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Till H. Renquist, dat. Pidisjärvi den 12 mars 1836.
Alskelige broder! Tack tusendefallt för brors fiere
kärkomna bref. Deras christelig verksamhet andande
innehåll har rätt innerligen fagnat mig. Tack äfven för
löftet om böckerna. Dem har jag ock redan bekommit. Jag
var rest till Tavastland, för att helsa på mina
svärföräldrar, och på återresan var jag till Eweli i Lillkyro och tog
en mängd böcker derifrån. Skada endast, att Eweli då ej
träffade vara hemma; han hade rest till Wasa, och jag,
som var stadd på resan, hade ej tid att vänta honom.
Likväl fick jag böckerna genom hustrun, som var hemma.
Bror längtar äfven, drifven af christlig kärlek, få
veta, om här finnas väckta själar, och hvilka villfarelser
in-smygt sig hos dem. Denna brors önskan skall jag så
mycket möjligt bjuda till att uppfylla. För längre tider sedan
hafva andeliga rörelser försports i trakterna af Gamla
-leby stad, i Lohteå och Siikajoki soknar. Dessa menniskor,
som der fallit på hvarjehanda sjelfvalda öfningar, hafva
troligen i början af sin vandring varit på rätta vägen, men
hafva af okunnighet och brist på kärleksfull ledning
sedermera råkat på hvarjehanda irrvägar och vidunderliga
begrepp. Vår själafiende låter icke skrämma sig genom en
arm syndares väckelse och första rättfärdiggörelse. Så
har han ej heller låtit skrämma sig hos det nämnda folket.
De väckta i Gamla Rarleby hafva fallit i den
villfarelsen, att alla ingifvelser, som de efter trons anammande
hafva, äro af Gud. Alla deras lustar, tankar och böjelser
äro då redan genom nåden så heliga, att de ej kunna
draga till något ondt. Detta svärmande högmod förleder dem
till allehanda galna upptåg: än kasta de sig i kyrkan, på
kyrkbacken och i folkförsamlingar på sina knän och
an-sigten, än förfalla de i ett slags solo dansande, gifva ifrån
sig hvarjehanda ljud och befinna sig i en stark dallring
öfver hela sin kropp m. m., som allt skall vara den inre
himmelska Andans ingifvelse, ett frimodigt bekännande af
Christum och en brytning af den syndafrid, som Christus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
