Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Mickel hade otur. Gammal fabel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tag på gässen ute i vattnet. Och så lommade
han av.
En stund därefter fick han se en bagge, som
gick och betade.
»Kära herr Bagge, kan ni inte ge mig ett
av era lamm?» frågade räven.
»Du ska få det, som är bättre upp, du ska
få mig själv», sade baggen. »Jag är stor och
fet, jag. Sätt dig där och gapa bara, så
kommer jag rakt i munnen på dig!»
»Ja, det visste jag, att du var snäll», sade
räven helt förtjust. Och så satte han sig och
gapade. Baggen kom farande och stötte
hornen rakt i gapet på honom. Räven
tumlade baklänges. När han hämtat sig lite efter
kullerbyttan, gick han vidare. Så kom han
till en hage, där ett sto betade med sitt
föl.
»Kära sto, kan du inte ge mig ditt föl?» bad
räven. »Jag är så hungrig, så hungrig.»
»Jo, du ska visst få mitt föl», sade stoet,
»ifall du kan läsa den förgyllda inskriften, som
finns i skon på min vänstra bakhov.»
»Jo, den kan jag nog läsa», menade räven.
»Jag kan lite av varje, jag.»
Så höll stoet upp sin vänstra bakhov, och
räven gick fram för att titta efter, vad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
