- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
76

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogen. Derefter kom ordningen till sägner och andra
märkvärdigheter, då flera ålderstigna välvilligt gingo mig
tillhanda med upplysningar. Härunder lyckades jag äfven få
fram ur sitt gömsle ett gammalt mangelträd, fullskuret med
runor, det jag äfven för billigt pris fick inköpa. Försedd
med denna trofé fortsatte jag resan mot Djeknelidens
prestgård, dit jag dock först i solnedgången anlände; större
delen af återfärden från Rangen hade jag nemligen färdats till
fots, sedan jag kommit underfund med, att detta — på den
landsväg man här bestod — bereder en större hvila än att
åka. Men sednare än jag anlände Pastorn på stället,
hvilken i sällskap med en landtmätare först vid midnatten
återkom från gudstjensten i Höljes. Af dessa Herrar och mig
uppstämdes straxt en trio om dåliga vägar och dito Länsmän.

Följande dag gjordes en promenad utåt prestgårdens
ägor, förnämligast till en myr, som der för närvarande var
under odling. Här gick Pastorn dagligen som en ifrig
deltagare i arbetet; ty i denna bygd måste sjelfva presten
träla i sitt anletes svett, om han någorlunda skall kunna
berga sig. Hvarje kall har sin tunga här i verlden.
Prelaten i det af mjölk och honung flytande pastoratet går ofta
tyngd af vällefnadens börda, medan kapellpredikanten i en
mager Finnmark tryckes af mödornas och försakelsens.

Sedan jag mer än ett dygn hvilat ut efter den
rådbråkande resan åt Rangen, stod jag åter redo till en vandring,
denna gång åt norrska gränsen till. Min färd gick först
förbi Wålberget, ett magert torp långt upp i skogen. Det
var ändå rätt grönt och vackert deruppe, och för tillfället
sågs till och med en viss belåtenhet på det fattiga folkets
anleten. Man hade nemligen just i dag fått en hel mängd
syrgräsmjöl malet, och var sålunda åtminstone till en liten
tid ej alldeles brödlös. Man hade också rätt godt vatten i
en klar källa invid gården — således både vatten och bröd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwermland/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free