- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
109

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 3. Tradition - Noter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

109

III, i; i Petrus I, 5; Jakob V, 3, 8 och 9; Uppenbarelseboken I, 2 och
XXII, 20; Hebréerbrefvet X, 25, 37; 1 Joh. II, 18. Apostlarnes lära,
cap. XVI.

7. Sid. 83. Se beskrifningen på det inre lifvet i den första
korintiska församlingen, 1 Kor. XII, XIV.

8. Sid. 83. Apostl. II, 22—36; VIII, 26- 35; X, 34-43; 1 Kor.
XV, 1-3.

9. Sid. 84. Evangeliet kallas allmänt ett ord, Guds ord, det
erhållna ordet, παράθ·οσις, τύποσ $·1θ·αχής, παραβήκη, Luk. I, 2; i Kor.
X, 23; XI, 2; XV, i—3; 2 Tim. I, 14; Rom. V, 17; 2 Th. II, 15 o. s. v.

10. Sid. 84. Den sista af dessa grenar, en af de vackraste och
mest fruktbärande, representeras af 4:de evangeliet.

11. Sid. 85. i Thess. IV, 15: V, 2; 1 Kor. VII, 10, 12: IX, 14;
Rom. XII: 14, 20 o. s. v.

12. Sid. 85. Man medgifver i dag allmänt, att aposteln Mattias
på arameiska hopsatt en samling af detta slag. I alla händelser ha Lukas
och författaren till första evangeliet till sitt förfogande haft någon af dessa
samlingar. Luk. I, 1—4 prolog och Papias vittnesbörd hos Eusebius, H.

Ε. III, 39·

13. Sid. 85. Detta är fallet med Clemens Romanus, Papias,
Igna-tius och Polycarpus, hvilka, fastän de kände det ena eller andra skrifna
evangeliet, funno det vara ändå bättre att anlita den muntliga traditionen.
Man kan säga detsamma om författarne till apostlarnes lära.

14. Sid. 85. Se prologen till Lukas evang. kap. I, 1 — 4·

15. Sid. 85. Eusebius, Η. Ε. III, 39. Den äldre Johannes’
vittnesbörd, inhämtade af Papias.

16. Sid. 86. Detta är ännu mera sant om de apostoliska brefven
än om evangelierna.

17. Sid. 87. Paulus vittnesbörd i Gal. I och II. Vittnesbörd om
Jakob i Gal. II, 1—2; Apostlag. XV, 1-2, 13 och följ.; XXI, 18 och
följ.; se hela andra delen af brefvet till korintierna och Phil. I, 15—18;
III, 2 o. s. v. Hegesippus hos Eusebius, angående de fariseisk-kristna
häftiga motståndarne till Paulus. För att bedöma följden af och det
uppseende, dessa strider gjorde, måste man läsa de klementinska homilierna.

18. Sid. 87. Se hvad Paulus säger i de tre första kapitlen af sitt
första bref till korintierna och i synnerhet 1 kor. III, 10—15.

19. Sid. 89. Angående »Apostlarnes lära», se den upplaga med
kommentarier, som utgifvits af Paul Sabatier, 1885, och i synnerhet A.
Harnack: Die Lehre der Zwölf Aposteln nebst Untersuchungen zur
älte-sten Gesch. d. Kirchenverfassung u. des Kirchenrechts, 1884.

20. Sid. 89. Apostlarnes lära VII: Έάν θ-έ αμφότερα μή r/Τ|ς
(lefvande vatten eller hett vatten) εκχεον εις τήν κεφαλήν τρίς δίΗυρ
είς όνομα πατρός καΐ uloö και άγίοο πνεύματος.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free