Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
samma, fanns dogmen om transsubstantiationen faktiskt i den katolska
traditionen.
Denna dogm tillät att undandraga de troende kalken. Som Kristi
lekamen fanns hel och hållen, kött och blod, i hostian, blef vinet en
öfverflödighetssak. Man inser icke, hvarför man bevarat detta åt prästerna,
om detta icke är för att hedra dem. Det är rätt eget att lägga märke
till att detta kalkens undandragande, som blifvit regel i den romerska
kyrkan, fordom fördömdes såsom ett brottsligt kätteri af påfvarne
Gela-sius I och Leo den store. — Gratiani Decretun. de Consecr. D. 2.
C. 12.
48. Sid. 138. På Cypriani tid är evolutionen ett fullbordadt faktum
och alla dess konsekvenser utveckla sig.
Cyprianus, epist. 63: Christus ipse est sumtnus sacerdos et
sacri-ficium Patri se ipsum obtulit et hoc fieri in sui commemorationem
præcepit, utique ille sacerdos vice Christi vere fungitur qui in quod
Christus fecit, imitatur et sacrificium verum et plenum offert in Ecclesia
Deo Patri.
49. Sid. 139. Cat. Rom. Ρ. II, 7, 2: Quum sacerdotes tanquam
Dei interpretes et internuntii sint, qui ipsius Dei personam in terris
gerunt, merito non solum angeli sed dii etiam appellantur.
50. Sid. 139. Sarpi, Hist. Conc. Trident, t. VII, p. 1,053.
51. Sid. 139. Cat. Rom. I, 10, 23: Aliorum est præesse et docere,
aliorum parere et subjectos esse.
52. Sid. 139. Matt. XXVII, 51.
53. Sid. 140. Matt. XXIII, 6-10. Matt. III, 11; Mark. XIII, 11;
Lukas XI, 13; Ap.-g. II, 33; VI, 3; VIII, 15; XV, 8; Rom. VIII, 9, 23;
i Kor. II, 10—16; 2 Kor. II, XIII, 13 o. s. v.
54. Sid. 140. i Kor. XIV.
55. Sid. 140. i Petr II, 4—5; Uppenb. V, 10.
56. Sid. 140. Justinus Martyr, Dial. med Tryph., 116. Irenccus
IV, 8, 3; Omnes justi sacerdotalem habent ordinem. Tertullianus, de
ex-hort. cast.: Nonne et laici sacerdotes sumus? . . . Differentiam inter
ordinem et plebem constituit ecclesia; auctoritas; adeo ubi ecclesiastici ordinis
non est concessus et offers et tinguis et sacerdos es tibi solus. Ubi tres,
ecclesia est, licet laXci . . . Non est personarum acceptio apud Deum.
57. Sid. 143. Vi finna exempel på dessa olika sätt i våra äldsta
dokument: på det först nämnda i Ap.-g. XIV, 22, på det andra i Ap.-g.
VI, 1—6, på det tredje i 1 Kor. XVI, 15.
58. Sid. 143. Clemens Rom., 1 Kor. 54, 2: πο:ώ τά προστασσόαένα
ό~Λ τοο πλήθους. Jämf. 44ι 3: σονευθΌχησάσης της εκχλεσίας πάσης.
Rätten till veto och stundom till val tillhörde ännu de troendes hela
församling på Cypriani tid (Epist. 33, 55, 67 och 60) och har fortfarit ända
till medeltiden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
