Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 4. Bibelns auktoritet i nittonde århundradet - III. Auktoritetssystemets sista fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
en naturlig utveckling, frukten af hans familje- och
sam-hällsuppfostran, men däremot ända från vaggan förläna
honom all kunskap och all helighet, är att sätta hans
verklighet som människa i fråga; det är icke att göra honom
till Gud, men väl att göra honom till något slags barn,
som stode utanför naturen, någon fantastisk och falsk
varelse, sådan man ser honom framställd i vissa apokryfiska
evangelier; det är slutligen att våldsamt motsäga
förutsättningarna hos våra egna evangelier, af hvilka
åtminstone ett säger, att »han växte till i visdom och
förstånd»,35 och de öfriga i lefvande drag skildra honom som
en sann galilé bland människor af samma blod, samma
språk och samma religion som han.
Man får för den skull icke heller förvåna sig, att
mycket konservativa teologer, med F. Godet i spetsen,
beslutsamt brutit med den gamla kristologin och förvägra
Jesus ofelbarheten. I anseende till sin allmänna bildning
var han, liksom vi, hänvisad till sina vänners vittnesbörd,
till sina samtida medmänniskors upplysningar och till de
nationella traditioner, som gått i arf från hans förfäder.
Detta medgifvande öppnar, då det en gång skett, en
bresch, som icke mera kan tillslutas. Endast kritiken skall
kunna säga, hvad som skall kunna gå fram där. För
Godet t. ex. är Jesu mening om Pentateukens mosaiska
ursprung eller det davidiska ursprunget till hundrationde
psalmen endast traditionella meningar, som lämna den
modärna vetenskapens frihet oberörd.30 Hans son George
Godet går redan ett steg längre. Han anser, att det icke
är möjligt att tilldela Jesus Newtons eller Laplaces åsikter
om världsalltets byggnad och att han sannolikt hyste
samma åsikter som de, hvilka vi finna i de första kapitlen
af Genesis.37 Leopold Monod kommer i sin ordning och
frågar sig, om samma reflexioner icke äro tillämpliga på
besattheten af onda andar och demonologin.38 Ytterligare
andra komma och visa, att Jesus om Guds rike och
världens förestående slut haft samma illusioner som alla fromma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
