Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 5. Hvad är bibeln - IV. Försök till syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
af olika natur, ställa de sig mot hvarandra och tyckas
motsäga hvarandra, såsom det ofta händer då
vetenskapliga teser och moraliska teser för första gången mötas.
Det religiösa hjärtat, som lämnar därhän de sekundära
orsakernas normala och konstanta spel, känner och
bekräftar allestädes Guds verksamma tillvaro af det
ovederläggliga skälet, att det känner densamma omedelbart i sig
själf. Den vetenskapliga iakttagelsen, som från sitt
område utesluter hvarje spaning efter den första grunden,
konstaterar ingenstädes dess speciella och tydliga verkan
i händelsernas historiska samband. På detta sätt tyckas
de båda ordningarna, i stället för att eftersträfva harmonin,
allt mera gå i sär från hvarandra. Kan vetenskapen
emellertid hindra tron att tillbedja?
Det är den modärna kristna tankens uppgift att
försona dem. Denna uppgift skall icke lösas på en dag eller
af en person. Långt ifrån emellertid att försoningen torde
vara omöjlig eller blott ett inbillningsfoster, har frågan,
hvad skriften angår, på den senaste tiden tagit ett stort
steg framåt mot sin lösning. Denna lösning skall synas
ändå klarare, då de sista spillrorna af den gamla dogmen
och bokstafsinspirationen och den öfvernaturliga kanon
försvunnit från den dogmatiska terrängen. Denna gamla
dogm, från hvilken bibelns ofelbarhet härleddes, kan i alla
händelser icke mera upptagas, ty den innebär ett dubbelt
underverk, som kritiken bragt att försvinna, såsom en
dubbel historisk fiktion.
Det är hädanefter af vikt, att kritiken och tron
förskaffa sig en skarpare medvetenhet om sina rättigheter
och sina gränser. Konflikterna dem emellan uppstå endast
därför att såväl den ene som den andre obetänksamt
öfverskrider sina gränser. En dubbel uppfostran måste för den
skull gifvas den vetenskapliga anden och den religiösa
anden. Kriget dem emellan stillar sig i samma mån denna
uppfostran fortgår. Deras öfverensstämmelse framstår
redan på många viktiga punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
